Klockan är kvart i sju på morgonen, och gympasalen är kolsvart. Någon har glömt att släcka nödutgångsskylten, så den lyser grönt över ribbstolarna. Ett trettiotal föräldrar står längs väggen med mobilerna redo, och ingen säger något. Sedan hörs den, långt borta i korridoren: en tunn, lite för hög ton.
Halva väggen börjar mima med. Den andra halvan också – fast till en annan text. Den ena sidan sjunger ”Natten går tunga fjät” och den andra ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, och båda är helt säkra på att de har rätt. (Det har de. Det finns två texter, och de har stridit om samma melodi sedan 1920-talet.)
Det är så luciasångerna fungerar. De känns urgamla, men de flesta är knappt hundra år. Melodin till den mest svenska av dem kommer från en båtsång i Neapel. Och sången som stjärngossarna sjunger hörde från början hemma på annandag jul. Den här artikeln går igenom sångerna en och en: vem som skrev dem, vilka texter du får skriva ut och i vilken ordning de gör sig bäst i tåget.
Innehåll · 9 avsnitt
Julklappar och julkonserter
Julklapparna ska köpas i år också. Våra guider går från lyxigt till under hundralappen:
- Julklapp till henne
- Julklapp till honom
- Julklapp till flickvän
- Julklapp till pojkvän
- Julklapp till mamma
- Julklapp till pappa
- Julklappar till barn
- Lyxiga julklappar
- Julklapp för 100 kr
- Årets julklapp
Alla julklappstips per mottagare och budget
Vill du höra julen live? Här är artisternas julturnéer med alla datum och orter:
- Christmas Night
- Magnus Carlsson
- Arvingarna
- John Lundvik
- Banna Sona Band
- Tommy Körberg
- Anders Ekborg
- Sissels jul
- Weeping Willows
- The Soul of Christmas
- Soulful December
- Malena Ernman
- Nötknäpparen
- Tomten är far till alla barnen
- Sofia Källgren & Robert Wells
- Amanda Ginsburg
- Arméns musikkår
- Bjällerklang
- Christmas in Ireland
- Christmas Unplugged
- Emmi Christensson & Rickard Söderberg
- En sagolik jul
- Evelina Gard
- Fröken Elvis jul
- Glenn Miller Orchestra
- Henrik Åberg
- Humorquizet
- I juletid
- Klas och Robin
- Lars Vegas Trio
- Loa Falkman
- Nassim Al Fakir
- Peterson & Sandwall
- Samuel Ljungblahd
- Andreas Aleman & Tareq Taylor
- The Fantastic Four
- The Hebbe Sisters
- The Real Group
- Thomas Järvheden
- Vera Vinter
- Viktor Norén
- West of Eden
Något roligt att skicka i familjechatten?
Vilka luciasånger sjunger man? Repertoaren som nästan alla tåg delar
Nästan varje luciatåg i Sverige bygger på samma handfull lucialåtar. Tåget går in till Luciasången och ut till den eller en annan lugn sång. Däremellan får varje grupp i tåget sitt nummer: stjärngossarna sjunger Staffan var en stalledräng, pepparkaksgubbarna sin egen visa och tomtarna smyger in till Tomtarnas julnatt. Sedan fylls programmet på med ett par julsånger som Nu tändas tusen juleljus eller Betlehems stjärna och kanske något nyare, som Så mörk är natten.
De flesta svenskar kan sjunga med i tre luciasånger utan att någonsin ha övat.
Det som skiljer ett luciatåg från ett annat är sällan sångerna, utan vilka verser man stryker och vilken text man väljer till Luciasången. På förskolan sjunger barnen ofta en tredje variant, Ute är mörkt och kallt, med enklare ord. I kyrkans luciakonsert kan programmet bli betydligt längre, med psalmer och körsatser. Men stommen är densamma, och därför kan de flesta svenskar sjunga med i åtminstone tre luciasånger utan att någonsin ha övat.
Den som ska sätta ihop ett program brukar oroa sig mindre för vilka sånger det blir än för hur många. Svaret är färre än man tror. Fyra till sju sånger räcker för ett skol- eller förskoletåg, och det blir en kvart till tjugo minuter med intåg och uttåg. Barnen orkar, publiken orkar, och ingen hinner få kramp i armen av att filma. Hur du lägger dem i rätt ordning går vi igenom längre ner, i avsnittet om ordningen i luciatåget.
Luciasångerna en och en: vem skrev dem och var i tåget de sjungs
Sankta Lucia: en båtsång från Neapel som fick svensk text
Luciasången handlar från början inte om något helgon alls. Originalet är en napolitansk barkaroll, en båtsång, där en skeppare ropar in passagerare genom att beskriva hur vacker Santa Lucia är från sjön. Santa Lucia är hamnkvarteret i Neapel, inte kvinnan från Syrakusa. Teodoro Cottrau (1827–1879) gav ut sången 1849, troligen efter en folklig förlaga som han översatte från napolitanska till italienska.
Santa Lucia var från början ett hamnkvarter i Neapel, inte ett helgon.
Hur melodin kom till Sverige är inte helt klarlagt. Gunnar Wennerberg verkar ha tagit med sig den hem efter en resa till Italien 1852, och i början av 1900-talet var den spridd med svenska översättningar av den italienska texten. När luciafirandet tog fart på 1920-talet behövdes en sång, och melodin fick nya ord. Den första luciatexten trycktes i en skolsångbok 1921 och började ”Nu stråla tända ljus uti din krona”. I dag är den bortglömd.
Den som blev kvar är Sankta Lucia, ljusklara hägring av Sigrid Elmblad (1860–1926), publicerad 1924. Elmblad var journalist och översättare och hade bland annat översatt hela Wagners Nibelungens ring till svenska, vilket kanske förklarar ord som ”trollsejd” och ”mörkermakt”. Texten är fri att återge, och du hittar den i sin helhet längre ner. Den sjungs både vid intåget och vid uttåget, och har sedan slutet av 1980-talet blivit allt vanligare igen.
Förskolornas version, Ute är mörkt och kallt, sjungs till samma melodi men utgår från ett barns perspektiv. Vem som skrev den är oklart. Enligt en uppgift skrevs den av en förskollärare 1958, enligt en annan är upphovspersonen okänd, och därför återger vi inte texten. Skolgårdsversionen ”Sankta Lucia, ge mig en tia” (eller skänk, beroende på skolgård) har däremot ingen upphovsperson alls – och lär överleva oss alla.
Natten går tunga fjät: vad betyder texten och vem skrev den?
Den andra stora texten till Luciasången skrevs av Arvid Rosén (1895–1973), lärare och senare rektor i Göteborg. Den trycktes i Sånger för skolan 1928 och var länge den mest sjungna luciatexten i landet. Rosén skrev medvetet i en gammaldags stil som skulle låta som en folkvisa, och redan 1928 var flera av orden svåra att förstå.
Därför sjunger generationer av barn saker de inte begriper. Fjät betyder steg eller spår, så natten går med tunga steg runt gården. Stuva är en gammal form av stuga. Och förlät betyder här lämnade eller övergav, som i tyskans verlassen – det har alltså inget med förlåtelse att göra. Raden handlar om jorden som solen har lämnat. Bakom bilden finns den gamla tron att lucianatten var årets längsta och farligaste natt.
Rosén dog 1973, så texten är skyddad av upphovsrätten till och med 2043. Vi återger den därför inte här, men den finns i de flesta svenska sångböcker och i skolans eller kyrkans sånghäfte. Vill du ha en text som är fri att skriva ut till samma melodi är Elmblads det självklara valet. Vill du ha båda kan du sjunga Roséns vid intåget och Elmblads vid uttåget, så slipper halva gympasalen mima fel.
Staffan var en stalledräng: stjärngossarnas sång från medeltiden
Staffansvisan är den äldsta sången i luciatåget med bred marginal. Visorna om Staffan är belagda sedan medeltiden, och i Dädesjö gamla kyrka i Småland finns en takmålning av Staffan stalledräng från slutet av 1200-talet. Omkring 400 olika staffansvisor är kända. I visorna är Staffan stalledräng hos kung Herodes och ser stjärnan som visar att Jesus är född. Vem Staffan egentligen var är omstritt. Martyren Stefanos, vars dag är annandag jul, har ingen koppling till hästar alls.
Sången hörde heller inte hemma vid lucia från början. Den sjöngs kring annandag jul, Staffansdagen, när unga män red eller gick runt till gårdarna med en stjärna, sjöng och hoppades bli bjudna på något att dricka. Ibland lade de till egna verser om husets döttrar eller hotade att slå in fönstren om de blev utan. I dag sjungs den nästan alltid av stjärngossarna, mitt i luciatåget, och traditionen med stjärnbärare går tillbaka på medeltida kyrkospel. Visan är fri att återge, och kärnverserna finns längre ner. Stjärngossarnas historia, från trettondagens stjärnspel till luciatåget, och ett mönster till struten finns i guiden om stjärngossar.
Lusse lelle, Goder morgon och God morgon, mitt herrskap
Lusse lelle är en folklig luciavisa som sägs komma från Värmland, och den är fri att sjunga och skriva ut. Raden ”elva nätter före jul” stämmer: från den 13 december är det elva nätter till julafton. Visan hör till den västsvenska lussetraditionen, som är långt äldre än den vita Lucia med ljuskrona. I delar av Västergötland gick utklädda lussegubbar runt i mörkret natten före lucia, ofta i skrämmande masker, och sjöng i hopp om att bli bjudna på något starkt. Den fungerar bra som en gemensam sång mitt i programmet.
Goder morgon i denna sal sjungs till flera olika folkliga melodier, och ordet morgon byts mot afton om tåget går på kvällen. God morgon, mitt herrskap, även kallad Luciavisa, är en värmländsk sång som troligen är flera hundra år gammal. Melodin som de flesta kan skrevs av Paula Müntzing 1924. Båda passar som hälsningssång när tåget har kommit in och ställt upp. Vi har inte kunnat fastställa vem som skrev de texter som sjungs i dag, så vi återger dem inte.
Tre pepparkaksgubbar och Tomtarnas julnatt: sångerna med egna roller
Tre pepparkaksgubbar skrevs av Astrid Forsell-Gullstrand (1874–1952) med musik av Alice Tegnér (1864–1943) och kom ut 1913. Sången sjungs ofta av tre barn utklädda till pepparkaksgubbar, precis som texten kräver. Båda upphovspersonerna dog för mer än 70 år sedan, och hela texten finns längre ner. Från Tegnér kommer också Sockerbagaren från 1895, som ofta sjungs i december. Dess sista rader löd från början ”och har du pengar så kan du få, men har du inga så får du gå”, tills illustratören Elsa Beskow lär ha föreslagit den snällare versionen om snälla och stygga barn.
Tomtarnas julnatt, även kallad Midnatt råder eller Tipp tapp, skrevs av Alfred Smedberg (1850–1925) och publicerades i barntidningen Jultomten 1898. I luciatåget är det oftast till den här sången som tomtarna gör entré, smygande och på tå, medan resten av tåget sjunger refrängen. Texten är fri, och den finns i sin helhet bland våra klassiska juldikter. Går det möss i tåget är det i stället Mössens julafton som gäller.
Så mörk är natten, Himlen hänger stjärnsvart och Strålande helgonfé
Flera av de mest älskade luciasångerna är skyddade av upphovsrätten, så här får du historien men inte texten. Så mörk är natten i midvintertid, egentligen bara kallad Lucia, skrevs av Johnny Johansson med musik av Carl Bertil Agnestig och publicerades 1969. Den är lugn och vacker och passar strax efter intåget, när alla står på plats och ljusen ska få lysa en stund.
Lucia med inledningen Himlen hänger stjärnsvart bygger på en dikt av K.G. Ossiannilsson (1875–1970) från 1902, tonsatt av Sven Körling 1934. Körling tog sig friheter. I originalet hänger himlen ”järnsvart”, och det var tonsättaren som gjorde den stjärnsvart. Strålande helgonfé har text av Gustaf Adolf Brandt (1883–1972) och musik av Hugo Hammarström (1891–1974), och spelades in av Malena Ernman och Sarah Dawn Finer 2017. Nu vaknen och glädjens, med text av Signe Hallström och Elisabeth Aulén och melodi av Ejnar Eklöf, fanns redan i sångboken Nu ska vi sjunga 1943. Alla fyra hittar du i sångböcker och sånghäften.
Julsångerna som lånats in: Nu tändas tusen juleljus, Betlehems stjärna med flera
En del av det som sjungs i luciatåget är egentligen julsånger. Nu tändas tusen juleljus skrevs av Emmy Köhler (1858–1925) 1898 och passar perfekt före uttåget. Texten är fri, och den finns bland våra adventsdikter. Betlehems stjärna, eller Gläns över sjö och strand, är Viktor Rydbergs (1828–1895) dikt med Alice Tegnérs melodi från 1893. Jul, jul, strålande jul har text av Edvard Evers (1853–1919). Båda texterna är fria och finns i sin helhet bland juldikterna.
Två nyare julsånger hörs också ofta. Ser du stjärnan i det blå? kommer från Disneyfilmen Pinocchio 1940, och den svenska texten skrevs av Anita Halldén (1887–1970) under pseudonymen S.S. Wilson. Hej, mitt vinterland skrevs av Britt Lindeborg (1928–1998) och spelades in av Lena Conradson 1960. Båda är skyddade, och båda brukar läggas mot slutet av programmet när barnen behöver något de kan utantill.
Luciasånger för barn: det här fungerar på förskolan
Luciasånger för barn har andra krav än en kyrkokör. En treåring lär sig en refräng på en vecka och en hel vers på en månad, så välj sånger där barnen kan sjunga med i en återkommande del och lyssna resten av tiden. Tre pepparkaksgubbar, Lusse lelle och Tomtarnas julnatt fungerar av samma skäl: de är korta, de har roller och de låter barnen göra något med kroppen medan de sjunger.
Ge varje grupp en rörelse. Tomtarna smyger, pepparkaksgubbarna står på rad och bockar, stjärngossarna lyfter stavarna när det är deras tur. Ett barn som har något att göra med händerna glömmer bort att vara nervöst. På förskolan sjungs Luciasången oftast som Ute är mörkt och kallt, men vill ni trycka ett sånghäfte är Elmblads text det fria alternativet. Hur rollerna fördelas och vad barnen har på sig går vi igenom i guiden om luciatåg.
Ordningen i luciatåget: vilken luciasång först och vilken sist?
Ett luciatåg är en liten berättelse, och ordningen på sångerna är dess dramaturgi. Det börjar alltid i mörker. Tåget samlas utanför rummet och börjar sjunga Luciasången redan där, så att publiken hör tåget innan den ser det. Lucia går först, sedan tärnorna, stjärngossarna och sist tomtarna och pepparkaksgubbarna. Först när tåget har kommit in och ställt upp tänds lamporna, om de tänds alls.
Låt den sista tonen klinga ut i korridoren. Det är den som publiken minns.
Sedan kommer en lugn sång, medan alla står still och ljusen får verka. Därefter är det dags för rollerna: stjärngossarna sjunger Staffan, pepparkaksgubbarna sin visa och tomtarna smyger in. Det är här publiken skrattar, och det ska den få göra. Efter de lekfulla sångerna behöver programmet landa igen. En stillsam julsång före uttåget gör att tåget lämnar rummet i samma stämning som det kom.
Uttåget sjungs till Luciasången igen eller till en lugn julsång, och tåget går ut i samma ordning som det kom in. Vårt råd: låt den sista tonen klinga ut i korridoren, inte i rummet. Det är den som publiken minns. Har ni ett tåg med många små barn räcker fyra sånger: Luciasången, Staffan, Tre pepparkaksgubbar och Tomtarnas julnatt. Mer om roller, kläder och hur tåget går finns i vår guide till luciatåget.
| Ordning | Sång | Varför här |
|---|---|---|
| 1. Intåg | Sankta Lucia eller Natten går tunga fjät | Tåget hörs innan det syns |
| 2. Lugn sång | Så mörk är natten eller Himlen hänger stjärnsvart | Ljusen får lysa medan alla står stilla |
| 3. Stjärngossarna | Staffan var en stalledräng | Stjärngossarnas eget nummer |
| 4. Pepparkakorna | Tre pepparkaksgubbar | Tre barn, tre gubbar |
| 5. Tomtarna | Tomtarnas julnatt | Tomtarna smyger in, alla sjunger refrängen |
| 6. Landning | Nu tändas tusen juleljus eller Betlehems stjärna | Stämningen sjunker tillbaka |
| 7. Uttåg | Sankta Lucia | Sista tonen klingar ut i korridoren |
Vilka luciasånger får man skriva ut? Upphovsrätten i sånghäftet
Varje december står någon vid kopiatorn med ett sånghäfte och undrar om det här egentligen är tillåtet. Regeln är enkel att formulera. En sångtext är skyddad i 70 år efter upphovspersonens död, räknat från årsskiftet efter dödsåret. För en översatt text gäller det både författaren och översättaren. Traditionella visor som Staffansvisan och Lusse lelle har ingen känd upphovsperson och är fria.
Det betyder att Elmblads Sankta Lucia, Staffansvisan, Lusse lelle, Tre pepparkaksgubbar, Tomtarnas julnatt, Nu tändas tusen juleljus, Betlehems stjärna och Jul, jul, strålande jul är fria att skriva ut. Natten går tunga fjät, Så mörk är natten, Himlen hänger stjärnsvart, Strålande helgonfé, Ser du stjärnan i det blå och Hej, mitt vinterland är det inte. Det är kopieringen som är frågan, inte sången: att skriva ut och sprida en skyddad text, i ett sånghäfte eller på nätet, kräver tillstånd.
Det är också därför den här sidan bara visar hela texten för de fria sångerna. Behöver du en skyddad text finns den i sångböcker och i skolans eller körens noter. Vill du hellre slippa frågan helt kan du bygga hela programmet på fria sånger – listan ovan räcker gott till ett tåg på sju sånger.
Sången som klingar ut i korridoren
Tillbaka i gympasalen. Tåget har sjungit Staffan, tomtarna har smugit och en pepparkaksgubbe har tappat sin hatt. Nu går tåget ut, och tonen blir svagare för varje steg ut i korridoren. Någon längs väggen sjunger fortfarande fel text. Ingen bryr sig.
Det är det fina med luciasångerna. De är inte så gamla som de låter, inte alltid svenska och inte ens överens om sina egna ord. Men de har sjungits i samma mörka rum varje december i nästan hundra år, och det räcker för att de ska kännas som om de alltid funnits.
Texterna som är fria att sjunga och skriva ut finns här nedanför, tillsammans med några nya verser vi har skrivit till samma melodier. Vill du hellre läsa än sjunga finns kortare verser bland våra luciadikter.
Luciasånger med text: fyra klassiker som är fria att skriva ut
Här är texterna till de luciasånger som är fria att kopiera, skriva ut och dela ut i sånghäftet, eftersom de är traditionella eller skrevs av människor som dog för mer än 70 år sedan. Refrängen i Luciasången sjungs två gånger, därav repristecknen ||: och :||. Staffansvisan finns i hundratals varianter, och här står kärnverserna som de flesta kan. Övriga klassiker som är fria hittar du via länkarna i genomgången ovan.
Sankta Lucia, ljusklara hägring (Luciasången)
Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :|| Kom i din vita skrud, huld med din maning. Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :|| Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :|| Stjärnor som leda oss, vägen att finna, bli dina klara bloss, fagra prästinna. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
— Text: Sigrid Elmblad (1860–1926), publicerad 1924. Melodi: napolitansk, utgiven av Teodoro Cottrau 1849
Staffan var en stalledräng (Staffansvisan)
Staffan var en stalledräng. Vi tackom nu så gärna. Han vattna' sina fålar fem, allt för den ljusa stjärna. Ingen dager synes än, stjärnorna på himmelen de blänka. Två de voro röda, de tjänte väl sin föda. Två de voro vita, de va de andra lika. Den femte han var apelgrå, den rider Staffan själv uppå.
— Traditionell, medeltida ursprung
Lusse lelle
||: Lusse lelle, lusse lelle, elva nätter före jul :|| ||: Nu äro vi hitkomna så näst före jul :|| ||: Goder morgon härinne, både kvinna och man :|| ||: Husbonde uti huset med sin maka i sin famn :||
— Traditionell
Tre pepparkaksgubbar (Vi komma från Pepparkakeland)
Vi komma, vi komma från Pepparkakeland, och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand. Så bruna, så bruna vi äro alla tre, korinter till ögon och hattarna på sne'. Tre gubbar, tre gubbar från Pepparkakeland, till julen, till julen vi komma hand i hand. Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis, de ville inte resa från vår pepparkakegris.
— Text: Astrid Forsell-Gullstrand (1874–1952). Musik: Alice Tegnér (1864–1943), 1913
Nya verser till gamla luciasånger
Våra egna, nyskrivna verser till melodier som alla redan kan. De fyra första passar till Luciasången: sjung den nya versen och sedan Elmblads vanliga refräng, så låter det som om den alltid funnits. Välj den som passar lokalen. Staffansverserna sjungs med samma omkväde som originalet, och den nya Lusse lelle-versen kan läggas till efter de gamla. Alla får kopieras fritt till ert luciaprogram.
Luciasången på jobbet
Kaffet står varmt och klart, ljusen är tända, hör hur det sjunger svagt – något ska hända. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
— Ny vers: Gratulerar.se. Refräng: Sigrid Elmblad
Luciasången på förskolan
Strumpfötter, vita skrud, glitter i håret, alla de vuxna ser: finast på året. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
— Ny vers: Gratulerar.se. Refräng: Sigrid Elmblad
Luciasången på äldreboendet
Sången du sjöng som barn, den ska vi sjunga, lika för gamla och lika för unga. ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
— Ny vers: Gratulerar.se. Refräng: Sigrid Elmblad
Luciasången hemma, tidigt på morgonen
Saffran och kaffedoft sprids genom huset, upp ur er sängar nu, här kommer ljuset! ||: Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. :||
— Ny vers: Gratulerar.se. Refräng: Sigrid Elmblad
Tre nya verser till Staffansvisan
Strutten sitter lite snett, men stjärnan bär han rakt och rätt. Ingen häst i stallet står, till skolans aula Staffan går. Pepparkakor, glögg och ljus, nu sjunger Staffan i vårt hus.
— Nya verser: Gratulerar.se. Sjungs med ”Vi tackom nu så gärna” och ”Allt för den ljusa stjärna” som i originalet
En ny vers till Lusse lelle
||: Lusse lelle, lusse lelle, ljus i håret, ljus i hand :|| ||: Vi kommer med lussekatter och kaffe åt var man :||
— Ny vers: Gratulerar.se
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste luciasångerna?
Luciasången (Sankta Lucia eller Natten går tunga fjät), Staffan var en stalledräng, Lusse lelle, Tre pepparkaksgubbar och Tomtarnas julnatt finns i nästan alla luciatåg. Till dem läggs ofta Så mörk är natten, Nu tändas tusen juleljus och Betlehems stjärna. På förskolan är Ute är mörkt och kallt vanlig som barnversion av Luciasången.
Vem skrev texten till Sankta Lucia?
Det beror på vilken text du menar. Sankta Lucia, ljusklara hägring skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924. Natten går tunga fjät skrevs av Arvid Rosén och trycktes 1928. Melodin är en napolitansk båtsång som Teodoro Cottrau gav ut 1849. Förskoleversionen Ute är mörkt och kallt har en osäker upphovsperson.
Vad menas med ”natten går tunga fjät”?
Fjät betyder steg eller spår, så raden betyder att natten går med tunga steg. Längre fram i samma text är stuva en gammal form av stuga, och förlät betyder lämnade – det har inget med förlåtelse att göra. Arvid Rosén skrev 1928 medvetet ålderdomligt för att texten skulle låta som en gammal folkvisa.
Finns det en låt om Sankta Lucia på italienska?
Ja, och den kom först. Santa Lucia är en napolitansk barkaroll som Teodoro Cottrau gav ut 1849. Den handlar om hamnkvarteret Santa Lucia i Neapel, sett från en båt, och inte om helgonet. Melodin fick svenska luciatexter först på 1920-talet, när luciafirandet spreds i Sverige.
Vilken text finns i ”Sankta Lucia, ute är mörkt och kallt”?
Det är förskolornas version av Luciasången, sjungen till samma melodi men med enklare ord och sedd ur ett barns perspektiv. Vem som skrev den är osäkert, och därför återger vi inte texten. Vill du ha en fri text till samma melodi fungerar Sigrid Elmblads Sankta Lucia, som finns i sin helhet på den här sidan.
Hur många sånger sjunger man i ett luciatåg?
Fyra till sju sånger räcker för ett luciatåg i skola eller förskola, och det tar en kvart till tjugo minuter. Med små barn är fyra lagom: Luciasången, Staffan, Tre pepparkaksgubbar och Tomtarnas julnatt. En luciakonsert i kyrkan kan ha betydligt fler, med psalmer och körsatser.
Vilken sång sjunger stjärngossarna i luciatåget?
Stjärngossarna sjunger traditionellt Staffan var en stalledräng. Sången är en medeltida visa som från början hörde till annandag jul, då unga män gick runt med en stjärna och sjöng. Stjärngossarna har sina rötter i medeltidens kyrkospel, och på 1600-talet gick stjärngossar som föreställde de tre vise männen runt i byarna kring trettondagen.
Varför sjunger man Staffan var en stalledräng på lucia?
Staffansvisan hörde från början till annandag jul, Staffansdagen, då unga män red eller gick runt till gårdarna och sjöng. När luciatåget tog form under 1900-talet flyttade sången med stjärngossarna in i tåget. Visan är fri att sjunga och skriva ut, eftersom den är traditionell.
Får skolans luciatåg innehålla julsånger och psalmer?
Skolans firande ska vara fritt från religiösa moment som bön och välsignelse, men traditionella sånger är vanliga i skolornas luciatåg. Det är skolan som bestämmer hur tåget ska se ut, och vissa skolor väljer bort tomtar och julsånger så att alla elever ska känna sig välkomna. Fråga skolan om ni är osäkra.
Får man skriva ut texterna till luciasånger?
Ja, om texten är fri. En sångtext skyddas i 70 år efter upphovspersonens död. Sankta Lucia av Elmblad, Staffansvisan, Lusse lelle och Tre pepparkaksgubbar är fria. Natten går tunga fjät och Så mörk är natten är skyddade och får inte kopieras fritt till ett sånghäfte.
Vilka luciasånger passar på förskolan?
Korta sånger med refräng som barnen kan sjunga med i: Ute är mörkt och kallt eller Sankta Lucia, Lusse lelle, Tre pepparkaksgubbar och Tomtarnas julnatt. Låt varje barngrupp ha sin sång, så att tomtarna, pepparkakorna och stjärngossarna får var sitt nummer. Fyra sånger räcker gott.
Läs också
- Julsånger med text: klassiker och julpsalmer
- Mössens julafton: sången och musdräkten
- Lucia 2026: datum och allt om luciadagen
- Luciatåg: roller, kläder och ordning
- Stjärngosse: historia, strut och sånger
- Luciadikter och luciaverser
- Glad lucia: hälsningar att skicka
- Luciafirandets historia
- Luciakonsert och luciatraditioner
- Lussekatter
- Advent
- Jul
- Svenska jultraditioner
- Juldikter