Gratulerar.se

Lussekatter – recept, saffran och historien bakom bullen

Lussekatter är jästa saffransbullar som bakas till lucia den 13 december, oftast formade som ett S med ett russin i varje ögla. Till ungefär 35 lussekatter behöver du 5 dl mjölk, 50 g jäst, 150 g smör, 1 g saffran, 1,5 dl socker och cirka 15 dl vetemjöl. Låt degen vara lite kladdig och grädda kort och hett: 225 grader i 6–8 minuter.

Av redaktionen på Gratulerar.se · 13 min läsning · Uppdaterad · Lucia är söndag 13 december 2026

Lördag förmiddag i början av december. Det är fortfarande halvmörkt ute, ugnen har stått på i tjugo minuter och hela köket luktar saffran. Mortelstöten har lämnat gula fläckar på fingertopparna, och på diskbänken ligger två tomma saffranspaket som kostade mer än resten av ingredienserna tillsammans.

Den första plåten kommer ut. Bullarna är ljust gula, nästan beige, och har flutit ut till något som mer liknar platta kringlor än katter. När de har svalnat är de dessutom torra. Någon i soffan säger att de är ”jättegoda”, med den röst man använder om barns teckningar.

Det är inte receptets fel, i alla fall inte bara. Lussekatter är en enkel deg som förlåter nästan allt utom tre saker: snålt eller stressat saffran, för mycket mjöl och för lång tid i för sval ugn. Den här artikeln handlar om de tre sakerna – med ett klassiskt recept, formerna som har egna namn, vad du gör när bullarna blir torra, bleka eller platta, och varför de över huvud taget heter lussekatter. (Kortversionen: djävulen har sannolikt mindre med saken att göra än ryktet säger.)

Innehåll · 11 avsnitt

Julklappar och julkonserter

Julklapparna ska köpas i år också. Våra guider går från lyxigt till under hundralappen:

Alla julklappstips per mottagare och budget

Vill du höra julen live? Här är artisternas julturnéer med alla datum och orter:

Alla artisters julkonserter

Något roligt att skicka i familjechatten?

Lussekatter som blir saftiga och gula – tre beslut avgör

En lussekatt är i grunden en vanlig vetebulle med saffran: mjölk, jäst, smör, socker, salt och vetemjöl. Det som skiljer en minnesvärd lussekatt från en torr är nästan aldrig ingredienslistan. De flesta recept på lussekatter och lussebullar liknar varandra till förväxling. Skillnaden sitter i tre beslut som sällan får mer än en rad i receptet.

Varje extra deciliter mjöl som strös i för att degen ska bli lättare att forma gör bullarna torrare.

Det första är saffranet. Det ska vara tillräckligt mycket, det ska vara ordentligt stött och det ska få tid att släppa sin färg i fett eller vätska innan det möter mjölet. Det andra är mjölet. En deg för lussekatter ska vara mjuk och lite kladdig när du slutar knåda, och varje extra deciliter som strös i för att den ska bli lättare att forma gör bullarna torrare. Det tredje är ugnen. Små bullar ska in i en het ugn och ut igen fort, eftersom det är värmen som ger färg utanpå medan insidan fortfarande är saftig.

Allt annat är smak och tycke: kvarg eller inte, russin eller inte, mandelmassa i mitten eller inte. Vårt råd är att baka det klassiska receptet en gång och lyckas med det innan du börjar experimentera. Då vet du vad som är degens fel och vad som är ditt.

Recept på lussekatter – klassiska lussebullar steg för steg

Det här receptet ger cirka 35 lussekatter av klassisk storlek. Det är en rak deg utan kvarg och utan ägg i degen, så att du känner saffranet och inte mycket annat. (Ja, lussebullar utan kesella kan bli saftiga. Det avgörs av mjölet och ugnen, inte av mejeridisken.) Använd färsk jäst för söta degar, som är gjord för att orka med socker och fett, och ta fram smöret i god tid. Många bagare föredrar rumsvarmt smör som knådas in i degen framför smält smör i mjölken, och tycker att bullarna blir saftigare.

Har du bara torrjäst hemma går det också. Välj torrjäst för söta degar, blanda den med mjölet i stället för att röra ut den i mjölken och häll på degvätskan när den är ljummen, runt 37 grader. Påsarna är olika stora hos olika märken, så följ förpackningens omräkning från färsk jäst och gissa inte.

Räkna med två till två och en halv timme från första mortelstöt till sista plåt, och det mesta av tiden är jäsning. Har du ont om tid på morgonen kan du göra degen kvällen före och låta den jäsa i kylen. Mer om det längre ner.

Ugnar skiljer sig åt mer än recept gör, så titta på bullarna och inte på klockan. Vill du vara säker kan du sticka en stektermometer i en bulle: runt 92–95 grader i mitten betyder att den är klar. Tar din ugn dåligt färg, höj hellre till 250 grader och korta tiden än att låta plåten stå kvar längre.

Lussekatter, cirka 35 stycken

Du behöver: 1 g saffran (två paket à 0,5 g), 1,5 dl strösocker, 50 g färsk jäst för söta degar, 5 dl mjölk, 150 g rumsvarmt smör, 0,5 tsk salt, cirka 15 dl vetemjöl (ungefär 900 g), russin, gärna blötlagda, 1 ägg till pensling

  1. Stöt saffranet med en tesked av sockret i en mortel tills det är ett fint pulver. Rör ut det i en matsked mjölk eller smält smör och låt det dra medan du gör resten, gärna en kvart.
  2. Värm mjölken till 37 grader, alltså fingervarm. Smula jästen i en bunke, rör ut den med lite av mjölken och häll sedan i resten.
  3. Tillsätt saffransblandningen, resten av sockret, saltet och ungefär 13 dl av mjölet. Arbeta degen i maskin i cirka 5 minuter.
  4. Tillsätt smöret i bitar och arbeta degen 5–10 minuter till. Arbeta in resten av mjölet lite i taget, tills degen är blank och släpper från kanterna. Den får gärna kladda lite, så sluta hellre en deciliter för tidigt än för sent.
  5. Täck bunken med en bakduk och låt degen jäsa till dubbel storlek, cirka 45 minuter.
  6. Stjälp upp degen på ett lätt mjölat bord, dela den i cirka 35 bitar och rulla varje bit till en längd på ungefär 20 centimeter. Rulla in ändarna åt varsitt håll så att det blir ett S.
  7. Lägg bullarna på plåtar med bakplåtspapper, tryck ner ett russin i varje ögla och låt dem jäsa under bakduk i 30–45 minuter. Sätt ugnen på 225 grader under tiden.
  8. Pensla med uppvispat ägg och grädda mitt i ugnen i 6–8 minuter, tills bullarna är gyllene. Låt dem svalna på galler under en bakduk.

Hur mycket saffran i lussekatter? Pulver, pistiller och färgen

Saffran säljs i Sverige oftast i paket om 0,5 gram, och de flesta recept på lussekatter räknar med ett eller två paket till 5 dl mjölk. Ett paket ger en mild gul ton och en försiktig smak. Två paket, alltså 1 gram, ger den djupt gula färgen och den lite bittra, honungsaktiga smaken som de flesta förknippar med lucia. En del bagare går dessutom upp till tre paket, eftersom de tycker att saffranet inte är vad det har varit. Vårt råd: börja med två och höj nästa år om du vill ha mer.

Bleka lussekatter beror inte alltid på för lite saffran. Ofta fick saffranet aldrig tid att släppa färgen.

Saffran är de torkade pistillerna från saffranskrokusen, och det finns att köpa både som hela trådar och som malet pulver. Det är samma råvara. Skillnaden är att du ser vad du köper när det är trådar, medan ett pulver kan vara gammalt utan att det syns. Hela trådar stöts i en mortel tillsammans med en sockerbit eller en tesked socker, som fungerar som sandpapper. Pulvret slipper morteln, men det behöver fortfarande tid för att släppa färgen.

Färgen sitter nämligen kvar i saffranet tills den får komma ut. Rör ut det stötta saffranet i lite smält smör, varm mjölk eller en skvätt konjak och låt det stå i minst en kvart. En del bagare låter det dra över natten. Ett vanligt skäl till bleka lussekatter är inte för lite saffran, utan saffran som hälldes torrt i degen i sista sekunden och aldrig hann släppa färgen.

En varning till entusiasterna: mer är inte alltid bättre. I stora mängder blir saffran bittert, nästan medicinskt, och bullarna blir inte gulare i samma takt som notan växer.

Lussebullar med kesella, kalljäst deg eller surdeg

Kvarg och kesella i degen har blivit så vanligt att många tror att det hör till grundreceptet. Det gör det inte, men det fungerar. Mejeriprodukten gör degen fylligare och håller bullarna saftiga lite längre. Vill du göra lussebullar med kesella, lägg till 250 gram kesella eller kvarg i receptet ovan, behåll mjölken och räkna med ungefär 2 dl mer mjöl. Degen blir kladdigare än vanligt, och det är meningen. Har du ingen kvarg hemma fungerar 2 dl gräddfil.

Smaken blir något syrligare och konsistensen mer lik en mjuk brioche. Den som har vuxit upp med klassiska lussekatter tycker ofta att saffranet hamnar lite i skymundan, och en del bagare har gått tillbaka till den raka degen efter några år med kvarg. Det är en smaksak och inget rätt eller fel.

Kalljästa lussebullar är svaret för den som vill ha nybakat på luciamorgonen utan att ställa klockan på fyra. Gör degen på kvällen med kall mjölk i stället för fingervarm och betydligt mindre jäst, runt 15–20 gram, täck bunken och ställ den i kylen över natten. På morgonen är degen fast och lätt att forma, och den långa jäsningen ger mer smak. Forma bullarna direkt ur kylen och låt dem jäsa i rumstemperatur tills de har vuxit ordentligt, ofta en timme eller lite mer.

Med surdeg går det också, men räkna med ett helt annat tidsschema. Byt jästen mot ungefär 150–200 gram aktiv surdeg och var beredd på att söta, feta degar jäser långsamt. Flera timmar i rumstemperatur eller en natt i kylen är normalt. Resultatet blir smakrikt och håller sig bra, men det är ett helgprojekt och inget du klämmer in före jobbet.

Mandelmassa och vaniljkräm är de populäraste fyllningarna. Kavla då ut degen i stället för att rulla längder, bred på fyllningen, rulla ihop och skär som kanelbullar till saffranssnurror, eller lägg en klick vaniljkräm mitt på en rund bulle. Det blir gott, men det blir saffransbullar snarare än lussekatter. Ingen behöver veta.

Lussekatternas former: julgalt, julvagn, prästens hår och lindebarn

Det S som de flesta kallar lussekatt har ett äldre namn: julgalt, eller enkel kuse. Ordet kuse lever kvar i lussekuse, saffranskuse och julkuse, och påminner om att bullarna en gång var ett av många figurbröd som bakades till högtiderna. Formen görs av en degsträng vars ändar rullas in åt varsitt håll, med ett russin i varje ögla.

Det S som alla kallar lussekatt har ett äldre namn: julgalt.

Lägger du två S i kors eller bredvid varandra får du en julvagn, som också kallas gullvagn. Prästens hår är en större variant där flera degstänger läggs som tätt packade U med inrullade ändar, så att bullen påminner om en kalufs med lockar. Lindebarn görs av en sträng som viks dubbel och vars ändar snurras till en liggande spiral. Andra namn som dyker upp i äldre källor är bock och såkaka.

Vill du baka gammaldags lussekatter är det formerna som gör jobbet, inte receptet. Vårt råd: baka en plåt med S och en plåt med de gamla formerna. Barn tycker att det är roligare att bygga en julvagn än att rulla tjugo likadana S, och en plåt med blandade former ser ut som något från ett konditori på 1930-talet. Tänk bara på att större former som julvagnar och prästens hår behöver en minut eller två längre i ugnen. Små lussekatter, rullade av halva degbitar, klarar sig i stället med en minut kortare.

Varför blev lussekatterna torra, bleka eller platta?

Torra lussekatter är det vanligaste klagomålet i december, och orsaken är nästan alltid en av tre: för mycket mjöl, för lång tid i ugnen eller för sval ugn. Mjölet smyger sig in när degen känns kladdig och man strör på ”bara lite till” vid utbakningen. Ugnen är lömskare. En för sval ugn torkar lätt ut en liten bulle, eftersom den hinner bli genomvarm långt innan den får färg.

En för sval ugn torkar lussekatten innan den hunnit få färg.

Två saker till håller lussekatterna saftiga. Blötlägg russinen i vatten en halvtimme före bakningen, annars suger de fukt ur degen. Och låt bullarna svalna under en bakduk, så stannar fukten kvar i dem. En del bagare penslar dessutom de varma bullarna med en tunn sockerlag, vilket ger en blank yta och längre hållbarhet. Det behövs inte, men det hjälper om du bakar dagen före.

Bleka lussekatter finns i två sorter. Är de bleka inuti har saffranet inte fått dra (se kapitlet om saffran). Är de bleka utanpå handlar det om penslingen eller en ugn som inte når upp i temperatur. Pensla med uppvispat ägg, gärna med en nypa salt så att det flyter ut jämnare, precis före gräddningen och inte före efterjäsningen. Ett ägg som har torkat in under en halvtimmes jäsning ger fläckig färg.

Platta lussekatter har för det mesta jäst för länge. En bulle som har jäst tills den är pösig och skör sjunker ihop i ugnen och flyter ut. Andra orsaker är en deg som är för lös (det finns en gräns, även för oss som förespråkar kladdig deg), jäst som har dött i för varm mjölk eller en plåt som har fått stå och jäsa ovanpå den varma spisen. Tryck lätt med ett finger på en bulle före gräddningen. Fjädrar gropen sakta tillbaka är den klar. Fjädrar den inte tillbaka alls har den jäst för länge.

Frysa lussekatter – och hur länge håller de?

Lussekatter är godast samma dag som de bakas, och redan nästa morgon har de tappat en del av sin mjukhet. Det är frysen som räddar dem. Frys bullarna så snart de har svalnat, i en tät påse med så lite luft som möjligt. Där håller de sig fina i ungefär tre månader.

Tina dem i rumstemperatur under en bakduk, eller värm dem några minuter i ugnen på 150 grader, så smakar de nästan nybakade. Mikrovågsugnen fungerar för en enstaka bulle, men bara några sekunder, annars blir den seg när den svalnar. Vill du servera lussekatter på luciamorgonen utan att gå upp i gryningen är det här den enklaste vägen: baka helgen före, frys bullarna och ta fram dem på kvällen den 12 december.

Varför heter det lussekatter? Djävulen, katten och en holländsk bulle

Den mest spridda förklaringen är också den mest dramatiska. Enligt en legend, som brukar placeras i 1600-talets Tyskland, gick djävulen omkring i kattskepnad och slog barnen, medan Jesusbarnet delade ut bullar till de snälla. Saffranets gula färg skulle hålla den ljusskygga djävulen borta. Det är en bra historia, och den berättas gärna vid fikabordet i december. Den är däremot svår att belägga.

När folk väl hade hört djävulen i ordet behövdes det en historia som förklarade honom.

Det man vet är att bullarna i västra Sverige kallades dövelskatt eller dyvelskatt, vilket betyder djävulskatt. Men namnet kommer troligen inte från vare sig djävlar eller katter. I Holland och norra Tyskland fanns ett sött, jäst julbröd av vete som hette duivekater, och det kom sannolikt till Göteborg med holländska handelsmän på 1600-talet. På svenska lät det som dyvelskatt, och en rimlig gissning är att legenden kom efteråt: när folk väl hade hört djävulen i ordet behövdes det en historia som förklarade honom.

Lucifer brukar också dyka upp i diskussionen, med tanken att ”lusse” skulle komma av hans namn. Det är en folketymologi som lever på att Lucia och Lucifer låter lika, och båda namnen går mycket riktigt tillbaka på det latinska ordet för ljus. Ordböckerna härleder däremot förleden lusse- från Lucia. Det är den enkla förklaringen: när bullarna knöts till den 13 december bytte de namn till lussekatter. Ordet finns i tryck från slutet av 1890-talet, i Göteborg, vilket passar väl med att både bullen och luciafirandet har sina rötter i Västsverige.

Och katten? Många ser en hoprullad katt i S-formen, med svansen i en ögla. Det är en söt bild, men den förklarar knappast namnet. Troligare är att ordet har letat upp en katt i bullen än tvärtom.

När blev lussekatter luciamat – och när är lussekattens dag?

Saffranet är yngre än man kan tro. Det började användas i bullarna först i slutet av 1800-talet. Då hade luciafirandet redan funnits i Västsverige i över hundra år, med en vitklädd luciagestalt som väckte hushållet tidigt den 13 december och bjöd på kaffe och något att äta. Den äldsta kända beskrivningen är från en herrgård i Västergötland år 1764. Saffransbullarna kom alltså in i bilden sent, och när luciafirandet spreds över landet under 1900-talet följde de med. Hela den resan finns i vår artikel om luciafirandets historia.

En lussekatt i november är ett mellanmål. En lussekatt på luciamorgonen är en tradition.

Lussekattens dag är i praktiken luciadagen, den 13 december. I år infaller den på en söndag, samma dag som tredje advent. Säsongen är däremot betydligt längre än så. Bagerierna börjar sälja lussekatter redan i november, och i många hem bakas de första till första advent, som i år är den 29 november. De sista äts ofta i mellandagarna, uppvärmda och lite trötta, men fortfarande gula.

Frågan om det är för tidigt att äta lussekatter i november dyker upp varje år, med ungefär samma allvar som frågan om när man får tända julbelysningen. Vårt svar: ät dem när du vill, men baka dem till lucia. En lussekatt i november är ett mellanmål. En lussekatt i mörkret på luciamorgonen, med kaffe och ett luciatåg som sjunger för dig, är en tradition. Vill du veta mer om dagen i stort, läs om luciatraditionerna och sångerna som hör till.

Tillbaka i köket: ett nytt försök

Helgen efter går det bättre. Den här gången fick saffranet dra i smöret en kvart, degen fick vara lite kladdig och ugnen stod på 225 grader. Sju minuter senare kommer den första plåten ut: djupt gula bullar, blanka av ägget och med russinen kvar i öglorna.

Den i soffan som sa ”jättegoda” förra helgen äter tre utan att säga något alls. Det är det bästa betyg en lussekatt kan få. Ska du bjuda någon på dem, eller hänga en påse på grannens dörr, finns färdiga luciahälsningar att skriva på lappen.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan lussekatter och lussebullar?

I praktiken ingen. Båda orden betyder jästa saffransbullar som bakas till lucia, och vilket ord man använder beror mest på vana och vilken kokbok som stod hemma. Vill man dra en gräns syftar lussekatt oftast på den S-formade bullen, medan lussebulle används om alla former. Receptet på den här sidan fungerar till båda.

Hur mycket saffran ska man ha i lussekatter?

Ett gram, alltså två paket à 0,5 gram, till en deg på 5 dl mjölk ger den klassiska gula färgen och en tydlig smak. Ett paket ger mildare bullar, och mer än tre paket brukar göra smaken bitter. Stöt saffranet med lite socker och låt det dra i smör eller mjölk minst en kvart, så får du ut färgen.

Hur får man saftiga lussekatter?

Låt degen vara lite kladdig, knåda in rumsvarmt smör, blötlägg russinen och grädda kort och hett, cirka 6–8 minuter i 225 grader. Låt bullarna svalna under en bakduk. Kvarg i degen och en tunn sockerlag efter gräddningen ger extra saftighet, men det allra viktigaste är att inte tillsätta för mycket mjöl.

Måste man ha kvarg eller kesella i lussekatter?

Nej. Kvarg och kesella gör degen fylligare och håller bullarna saftiga lite längre, men det klassiska receptet har ingen mejeriprodukt utöver mjölk och smör. Vill du prova, lägg till 250 gram kvarg och ungefär 2 dl extra mjöl. Smaken blir lite syrligare och saffranet något mildare, så det är en smaksak.

Vilken jäst ska man ha till lussebullar?

Färsk jäst för söta degar är det säkraste valet, eftersom den är gjord för degar med mycket socker och fett. Räkna med 50 gram till en deg på 5 dl mjölk. Torrjäst för söta degar fungerar också. Blanda den då med mjölet och tillsätt degvätskan ljummen, runt 37 grader. Påsarna är olika stora hos olika märken, så följ förpackningens omräkning.

Hur länge ska lussekatter gräddas?

Vanliga lussekatter gräddas mitt i ugnen i 225 grader i 6–8 minuter, eller i 250 grader i 5–7 minuter. De är klara när de är gyllene både ovanpå och under. Större former som julvagnar behöver en minut eller två till. Med en stektermometer ska bullen visa runt 92–95 grader i mitten.

Kan man baka lussekatter dagen före?

Ja, på två sätt. Antingen gör du degen på kvällen med kall mjölk och mindre jäst och låter den jäsa i kylen över natten, så formar och gräddar du på morgonen. Eller så bakar du färdigt dagen före, låter bullarna svalna under bakduk och förvarar dem i en tät påse. Värm dem några minuter i ugnen före serveringen.

Kan man frysa lussekatter?

Ja, och det är det bästa sättet att spara dem. Frys bullarna samma dag som de är bakade, så snart de har svalnat, i en tät påse. De håller i ungefär tre månader. Tina dem i rumstemperatur under en bakduk eller värm dem i ugnen på 150 grader i några minuter, så smakar de nästan nybakade.

Kan man byta ut saffranet i lussekatter?

Gurkmeja ger gul färg men smakar helt annorlunda, lite jordigt, så använd i så fall bara en nypa. Kardemumma ger en god bulle men ingen lussekatt. Saffranet är hela poängen, och inget annat smakar likadant. Är priset problemet, baka hellre färre bullar med ordentligt med saffran än många med för lite.

Hur gör man veganska lussekatter?

Byt mjölken mot havre- eller sojadryck och smöret mot ett vegetabiliskt bakfett eller margarin. Jäst är redan veganskt. I stället för ägg penslar du med lite växtdryck före gräddningen eller med en tunn sockerlag direkt efter. Degen beter sig nästan som vanligt, men utan ägg blir ytan något ljusare och mattare.

Kan hundar äta lussekatter?

Nej, låt bli. Russin och vindruvor kan ge hundar akuta njurskador, och saffran är giftigt för djur i större mängder. Rå deg är ännu värre, eftersom jästen fortsätter att arbeta i magen och kan bilda alkohol. Har hunden kommit åt bullar med russin eller en bit deg, ring en veterinär direkt, även om den verkar pigg. Ge den hellre en bit hundgodis på luciamorgonen.

Varför heter det lussekatter?

Ingen vet säkert. I västra Sverige kallades bullarna dövelskatt eller dyvelskatt, alltså djävulskatt. Den troligaste förklaringen är att namnet kommer från ett holländskt och nordtyskt julbröd, duivekater, som kom till Göteborg på 1600-talet och lät som djävulskatt på svenska. Legenden om djävulen i kattskepnad kom sannolikt efteråt. När bullarna knöts till luciadagen bytte de namn till lussekatter.

När äter man lussekatter?

Traditionen är att äta dem på luciadagen den 13 december, gärna till kaffe tidigt på morgonen. I praktiken pågår säsongen från november till jul. Många bakar de första till första advent och äter de sista i mellandagarna. Den 13 december 2026 är en söndag och sammanfaller med tredje advent.

Läs också