Den 13 december lyfts en silverstaty ut ur domkyrkan på Ortigia, den gamla stadskärnan i Syrakusa. Den är så tung att den kräver ett helt lag av bärare, och den ska genom stadens gator till kyrkan Santa Lucia al Sepolcro, byggd på platsen där helgonet enligt traditionen dog och begravdes. Tusentals människor följer med. Det är stadens skyddshelgon som är ute på promenad.
Ungefär samtidigt, 250 mil längre norrut, står en femåring i vitt linne i en förskolematsal i Västerås och sjunger om en hamn i Neapel. Hon har batteriljus i håret, glitter runt midjan och ingen aning om att Syrakusa finns.
Båda firar lucia, och ingen av dem skulle känna igen den andras fest. Det svenska luciafirandet är nämligen ingen gammal italiensk sed i ny klädsel. Det är tre olika historier som vävdes ihop för ungefär hundra år sedan: ett sicilianskt helgon, en farlig natt i bondesamhället och en herrgårdslek från Västergötland. Här är alla tre, och hur de blev en.
Innehåll · 11 avsnitt
Julklappar och julkonserter
Julklapparna ska köpas i år också. Våra guider går från lyxigt till under hundralappen:
- Julklapp till henne
- Julklapp till honom
- Julklapp till flickvän
- Julklapp till pojkvän
- Julklapp till mamma
- Julklapp till pappa
- Julklappar till barn
- Lyxiga julklappar
- Julklapp för 100 kr
- Årets julklapp
Alla julklappstips per mottagare och budget
Vill du höra julen live? Här är artisternas julturnéer med alla datum och orter:
- Christmas Night
- Magnus Carlsson
- Arvingarna
- John Lundvik
- Banna Sona Band
- Tommy Körberg
- Anders Ekborg
- Sissels jul
- Weeping Willows
- The Soul of Christmas
- Soulful December
- Malena Ernman
- Nötknäpparen
- Tomten är far till alla barnen
- Sofia Källgren & Robert Wells
- Amanda Ginsburg
- Arméns musikkår
- Bjällerklang
- Christmas in Ireland
- Christmas Unplugged
- Emmi Christensson & Rickard Söderberg
- En sagolik jul
- Evelina Gard
- Fröken Elvis jul
- Glenn Miller Orchestra
- Henrik Åberg
- Humorquizet
- I juletid
- Klas och Robin
- Lars Vegas Trio
- Loa Falkman
- Nassim Al Fakir
- Peterson & Sandwall
- Samuel Ljungblahd
- Andreas Aleman & Tareq Taylor
- The Fantastic Four
- The Hebbe Sisters
- The Real Group
- Thomas Järvheden
- Vera Vinter
- Viktor Norén
- West of Eden
Något roligt att skicka i familjechatten?
Lucias historia börjar i Syrakusa: vem var Lucia?
Lucia var en ung kvinna från Syrakusa på Sicilien som dog som martyr under kejsar Diocletianus förföljelser av de kristna, enligt traditionen den 13 december år 304. Hon ska ha fötts omkring 283 och alltså ha varit runt tjugo år gammal. Redan de uppgifterna vilar på tradition, och nästan allt annat vi vet om henne kommer från berättelser som skrevs ned långt senare.
Det mesta vi vet om Lucia skrevs ned av människor som aldrig träffade henne.
Det starkaste beviset för att hon verkligen fanns är en gravsten. År 1894 hittade den italienske arkeologen Paolo Orsi en grekisk inskrift i San Giovannis katakomber i Syrakusa. Den handlar om en kvinna vid namn Euskia, som dog vid 25 års ålder på Lucias festdag. Stenen är från slutet av 300-talet eller början av 400-talet och visar att Lucia redan då hade en egen dag i staden, bara några generationer efter sin död. Den finns i dag på det arkeologiska museet i Syrakusa.
Därefter spreds hennes namn snabbt. På 500-talet skrider hon fram i den långa raden av heliga jungfrur i mosaikerna i Sant'Apollinare Nuovo i Ravenna, och hon är ett av få kvinnliga helgon som nämns vid namn i den romerska mässans kanon. I England skrev munkarna Aldhelm och Beda om henne redan före år 750.
Hennes kvarlevor har rest mer än hon själv någonsin gjorde. Enligt traditionen fördes de 1039 till Konstantinopel, och när korsfararna plundrade staden 1204 tog venetianarna med sig relikerna hem. När Venedigs Santa Lucia-kyrka revs på 1800-talet för att ge plats åt järnvägsstationen flyttades de till kyrkan San Geremia, där de ligger i dag. Stationen heter fortfarande Venezia Santa Lucia. År 1981 stals relikerna, och de hittades fem veckor senare, på självaste luciadagen.
Legenden om Lucia: hemgiften, oxarna och svärdet – så dog hon
Den äldsta berättelsen om Lucias liv är en så kallad passio, en martyrberättelse, som finns i en grekisk och en latinsk version. Båda brukar dateras till 400-talet, mer än hundra år efter hennes död, och de skrevs för att stärka tron, inte för att dokumentera. Som berättelse är den ändå bra.
Ögonen på fatet kom över tusen år efter Lucia.
Lucias mor Eutychia led av blödningar som ingen läkare kunde bota. Mor och dotter vallfärdade till helgonet Agatas grav i Catania, och där fick Lucia en syn i en dröm. Modern blev frisk, och Lucia bestämde sig för att förbli ogift och ge bort sin hemgift till de fattiga.
Det gillade inte fästmannen. Han hade räknat med både bruden och pengarna, och när pengarna försvann angav han henne som kristen inför ståthållaren Paschasius. Lucia vägrade offra till kejsarens gudar och dömdes att föras till en bordell. Men enligt legenden gick hon inte att rubba. Varken soldater eller ett spann oxar fick henne ur fläcken. Man tände en eld runt henne, och den brände henne inte.
Hur dog Lucia? Enligt den latinska versionen dödades hon till slut med ett svärd eller en dolk genom halsen. Den grekiska versionen säger att hon halshöggs. Före sin död hann hon, enligt berättelsen, ta emot nattvarden och förutsäga att förföljelsen snart skulle upphöra. Det gjorde den också några år senare, något som den som skrev ned legenden redan visste.
Och ögonen? Det är detaljen alla minns från gamla målningar: Lucia som håller fram två ögon på ett fat. Den finns inte i de tidiga källorna alls. Berättelsen om att hennes ögon slets ut, eller i en version att hon själv tog ut dem, dyker upp först under senmedeltiden, på 1400-talet. Den bygger troligen på namnet: Lucia betyder ljus, och ljus hör ihop med synen. Därför är hon i dag skyddshelgon för blinda och för alla som har ont i ögonen.
Vad betyder Lucia? Ett namn med ljuset inbyggt
Lucia är den kvinnliga formen av det romerska förnamnet Lucius, och båda brukar föras till latinets lux, ljus. En vanlig förklaring är att namnet från början gavs till barn som föddes i gryningen, men det är en gissning som ingen har kunnat bevisa. Säkert är att namnet passade helgonet perfekt: en kvinna som hette ljus, med sin dag mitt i årets mörkaste tid.
I svensk folkmun blev Lucia till Lusse och Lussi, och därifrån kommer ord som lussekatt, lussevaka och lussebrud. Ljudlikheten med Lucifer gjorde att en del förknippade lussenatten med djävulen, och det passade den folkliga Lussi, som var allt annat än ett helgon. Mer om henne strax. Lucia har fortfarande namnsdag den 13 december.
Varför firar vi lucia? Lussenatten var årets längsta natt
Lucias dag fanns i den svenska kyrkokalendern redan under medeltiden. Hennes legend var känd i Norden på 1200-talet, och på 1300-talet var det vanligt att kalla den 13 december för Lucias dag. Men några stora luciafester från den tiden finns inte belagda. Det som gjorde dagen speciell här var något annat: natten före.
Frukosten är äldre än luciatåget.
Sverige räknade då med den julianska kalendern, och den gick långsamt fel. Kalenderåret var drygt elva minuter längre än solåret, och det blev en dag för mycket på ungefär 128 år. På 1300-talet hade felet vuxit så mycket att vintersolståndet, årets kortaste dag, hamnade kring den 13 december. Lucias dag och den längsta natten föll nästan samman, och i folktron blev de samma sak. Lussenatten, natten mot den 13 december, var årets längsta.
Kalendern fortsatte att glida. När Sverige till slut bytte till den gregorianska kalendern 1753, då den 17 februari följdes direkt av den 1 mars, låg solståndet i den gamla räkningen egentligen kring den 10–11 december. Men folktron brydde sig inte om astronomi. Lussenatten förblev den längsta i människors medvetande långt efter att den hade slutat vara det, och lucia stannade på den 13:e. I dag infaller vintersolståndet den 21 eller 22 december, och ingen har kommit på tanken att flytta lucia dit.
Natten var farlig. Djuren i ladugården kunde tala, onda makter var i rörelse och den som var ute riskerade att råka illa ut. Arbete som att spinna, mala och brygga skulle vara avklarat, för julen närmade sig. Därför vakade man, och seden kallades lussevaka. Man höll sig uppe, åt och drack, och på många håll fick djuren extra foder. Julgrisen slaktades ofta kring lucia, och på en del håll kallades dagen lillejul.
Vakan slutade med en tidig och rejäl måltid, i Västergötland och Värmland kallad lussebete. På sina håll åt man flera frukostar i rad. (Den seden borde ha överlevt.) Den som undrar varför luciatåget går i gryningen med en bricka kaffe har svaret här: frukosten fanns först. Tåget kom långt senare.
Lussi, lussegubbar och lussebrudar: när lucia var skrämmande
Under lussenatten färdades någon genom luften, och det var inte en vänlig flicka med kaffe. Lussi, eller Lussekäringen, var en kvinnlig demongestalt som red fram med ett följe, lussiferda. Hon kontrollerade att julförberedelserna var klara. Var de inte det kunde hon komma ner genom skorstenen och straffa hushållet, och olydiga barn kunde hon ta med sig. I Västergötland fanns en manlig motsvarighet, Lussegubben.
Den första Lussi kom ner genom skorstenen, inte in genom dörren med kaffe.
Lussi hade troligen inget med helgonet att göra utom namnet. Hon var snarare dagen själv i mänsklig gestalt, mörkret som tog form. I Norge levde samma figur kvar länge, och natten kallades där Lussi langnatt.
Ungdomarna tog skräcken och gjorde upptåg av den. I Västsverige gick unga människor från gård till gård under lussenatten, utklädda till lussegubbar, lussekärringar och lussebrudar, ibland i halm, och sjöng och tiggde mat och brännvin. Det var vanligt att klä ut sig till det andra könet, och lussebruden var en skämtbrud, ibland bara en halmdocka. Det låter mer som halloween än som ett luciatåg i en kyrka, och just det otyget såg prästerna gärna ersatt av ett stillsammare helgon.
Seden med utklädda ungdomar som går runt och sjunger fanns vid flera högtider, från staffanssjungning i juletid till att sjunga maj vid valborg. Stjärngossarna, som i dag går i luciatåget, kommer ur samma tradition. På 1600-talet gick de runt kring trettondagen och föreställde de vise männen, och de hade alltså från början ingenting med lucia att göra.
Lucias historia i Sverige: den vita lucian på 1700-talets gods
Den lucia vi känner i dag, vitklädd och med ljus, föddes i de finare rummen. Den äldsta kända beskrivningen av en vitklädd luciagestalt är från 1764 och gäller Horn, ett boställe norr om Skövde i Västergötland.
Bönderna åt lussebete. Herrskapet firade luciäottan. Samma frukost, två ord.
Några år senare, 1773, skriver Erik Fernow i sin beskrivning av Värmland att bönderna den morgonen brukade ”äta lussebete”, medan herrskapet sades ”fira Luciäottan”. Samma frukost, två ord, och klasskillnaden syns redan i språket.
Var kom den vita gestalten ifrån? Ingen vet säkert, men flera forskare pekar mot Tyskland. Där fanns Christkind, Kristusbarnet, en vitklädd flickgestalt med en krans av ljus som delade ut julklappar. Seden kan ha nått västsvenska herrgårdar och smält ihop med det inhemska lussebetet. I så fall är den svenska lucian till hälften tysk, vilket inte brukar nämnas i luciatal.
Lucia var för övrigt långt ifrån alltid en kvinna. I studentmiljöerna i Uppsala och Lund spelades hon på 1700- och 1800-talen ofta av en man, och i Lund firade Värmländska nationen lucia redan 1791. Den första kända beskrivningen av en lucia med ljus på huvudet, från Skinnskatteberg i Västmanland omkring 1820, handlar om en dräng i ett vitt lakan med en ljuskrona.
Den äldsta kända bilden av en lucia målade Fritz von Dardel 1848, en lavering med titeln Lucedagen på Koberg, från en gård i Västergötland. Vid mitten av 1800-talet hade seden spridit sig i västra Sverige, till Göteborg och västra Bergslagen, men den levde framför allt i borgerliga hem och på herrgårdar. I resten av landet visste de flesta inte vad en lucia var.
Lucia 1927–1929: när Stockholm fick en lucia och lucia blev hela Sveriges
På 1890-talet tog Skansen i Stockholm upp seden. Artur Hazelius, som grundade både Skansen och Nordiska museet, ville visa upp folkliga traditioner från hela landet, och lucia visades som en västgötased. För de flesta stockholmare var en vitklädd flicka med ljus i håret något nytt.
Lucia blev rikskänd på samma sätt som allt annat på 1920-talet: genom tidningen.
Genombrottet kom i slutet av 1920-talet, och det kom genom tidningarna. Årtalet som oftast nämns är 1927, och då brukar det heta att Stockholms Dagblad utsåg sin första lucia det året. Arkiven ger en lite annan bild. År 1927 ordnade stadens köpmannaföreningar ett luciatåg genom gatorna, och först året efter utsåg Stockholms Dagblad en egen lucia, då utan omröstning. Från 1929 valdes hon av läsarna. Lucian åkte genom staden med elektriska ljus i kronan, och tidningar på andra håll i landet tog snabbt efter.
Därmed blev lucia en tävling. Luciavalen var i praktiken skönhetstävlingar, med porträtt i tidningen och omröstning, och de förblev det i decennier. Från 1973 till 2012 kröntes Sveriges lucia på Skansen, och fram till 1980 utsågs hon av en veckotidnings läsare. Med tiden började tävlingarna kännas otidsenliga, och runt 2018 hade flera städer svårt att hitta kandidater alls.
Under samma årtionde fick lucia sin sång. Melodin är napolitansk, en barcarolle som Teodoro Cottrau gav ut kring 1850. Den handlar om hamnkvarteret Santa Lucia i Neapel och en båttur i kvällsljus, inte om helgonet. Den svenska texten Sankta Lucia, ljusklara hägring skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924, och 1928 kom Arvid Roséns Natten går tunga fjät, skriven för en skolsångbok. Båda texterna sjungs till samma melodi, och vilken av dem ett luciatåg väljer skiljer sig mellan skolor och kyrkor. Fler sånger och deras bakgrund finns bland våra luciasånger.
Från tidningslucia till skolans luciatåg: lucia under 1900-talet
Från städerna gick lucia vidare till skolor, föreningar, sjukhus och arbetsplatser. Fotografier i arkiven visar luciatåg i en barnträdgård i Uppsala 1933 och stjärngossar i Vänersborg 1943, och på 1950-talet var lucia en självklar del av den svenska decembern. Det var under de här decennierna som tåget fick sin form, med lucia först, tärnor i vitt och stjärngossarna från trettondagen. Senare kom tomtar och pepparkaksgubbar, troligen för att alla barn skulle få en roll. Vem som går var, och varför, beskriver vi i guiden om luciatåg.
Varje generation tror att den egna lucian är den ursprungliga.
Med populariteten kom grälen. Sedan början av 2000-talet har lucia väckt debatt nästan varje december: om skolor får hålla luciatåg i kyrkan, om föräldrar ska bjudas in, om pojkar får vara lucia. När ett varuhus 2016 lät en liten pojke vara lucia i en reklamkampanj möttes bilden av hatiska kommentarer i sociala medier.
Historiskt sett är just den diskussionen lite komisk, med tanke på drängen i Skinnskatteberg och alla manliga studentlucior. Lucia har alltid sett ut lite olika beroende på vem som fick bära kronan, och varje generation har trott att just dess lucia var den ursprungliga.
Under samma tid blev lucia en svensk exportvara. Svenska kyrkor utomlands håller luciatåg varje år, och för många utlandssvenskar är det en av årets mest svenska kvällar. Hur lucia firas i kyrkor, konserthus och på jobbet i dag berättar vi om i guiden om luciatraditioner.
Vilka länder firar lucia? Från Italien till Finland och Danmark
Lucia i Italien är först och främst ett helgon, inte en ljusgestalt med kaffe. I Syrakusa, där hon är skyddshelgon, står silverstatyn i centrum. Den gjordes 1599 av Pietro Rizzo, och efter processionen den 13 december blir den kvar en vecka i Santa Lucia al Sepolcro. På oktaven den 20 december bärs den tillbaka till domkyrkan. Staden firar henne också i maj, till minne av hungersnöden 1646. Enligt berättelsen flög en vaktel in i domkyrkan under mässan den första söndagen i maj och satte sig på biskopsstolen, och strax därefter kom ett skepp lastat med vete in i hamnen.
I Bergamo kommer Lucia med paket. I Borås kommer hon med kaffe.
Folket var så hungrigt att vetet kokades helt i stället för att malas, och därifrån kommer cuccìa, kokt vete med ricotta och honung, som äts på Sicilien på luciadagen. I Palermo avstår många från bröd den dagen och äter i stället arancine, friterade risbollar, i stora mängder.
I norra Italien är Lucia något helt annat: en julklappsutdelare. I Bergamo, Brescia, Verona och andra städer i Lombardiet, Venetien och Friuli skriver barnen önskelistor till henne, och natten mot den 13 december kommer hon med en liten åsna och lämnar paket till de snälla barnen. Barnen ställer fram något att äta och dricka åt henne och åsnan, och på morgonen är det borta. Hon är alltså en sorts tomte, fast elva dagar tidigare och med åsna.
Och sången kommer, som sagt, från Neapel, där ett helt kvarter vid vattnet heter Borgo Santa Lucia. För en napolitan handlar den om hemstaden, inte om ljuset.
Den svenska varianten har däremot spridit sig norrut och österut. I Finland finns lucia belagd i Nykarleby 1889 och i en flickskola i Åbo 1898, och sedan 1950 utses en Finlands lucia, som i dag kröns i Helsingfors domkyrka. Danmark firade lucia för första gången den 13 december 1944, som en tyst protest mot den tyska ockupationen: ljus i mörkret, helt enkelt. Till Norge kom seden efter 1927 och blev vanlig på 1950-talet, och efter Sovjetunionens fall spred den sig till Baltikum. Svenskamerikaner har firat lucia sedan 1920-talet.
Längre bort finns egna luciaseder. I Kroatien och Ungern sår man vete på luciadagen, och skotten ska ha vuxit sig höga till jul. Önationen Saint Lucia i Karibien, uppkallad efter helgonet, firar sin nationaldag den 13 december.
Lucia i dag: tre historier i en ljuskrona
Tillbaka i förskolematsalen i Västerås har femåringen sjungit klart. Hon har en krona med batteriljus, en sång om en hamn i Neapel och en lussekatt i handen, och hon står i en tradition som är både sjuttonhundra år gammal och knappt hundra.
Det sicilianska helgonet gav namnet och datumet. Bondesamhällets lussenatt gav mörkret, vakan och frukosten. Herrgårdarna gav den vita klänningen, och tidningarna gjorde resten. Ingen av dem kunde ha förutsett resultatet, och det är just därför det fungerar: lucia betyder olika saker för olika människor, men alla vet hur hon ska se ut.
Lussevakan lever också kvar, på sitt sätt. Natten mot lucia har länge varit en festnatt för tonåringar, och på sina håll ordnar kommuner och polis nattaktiviteter just den natten. Lussi skulle ha känt igen sig.
När lucia infaller i år och hur dagen firas i skolan, i kyrkan och på TV finns på sidan om när det är lucia. Och den som vill baka det som en gång var lussebetet hittar recept bland våra lussekatter.
Vanliga frågor
Var Lucia en riktig person?
Troligen. En gravinskrift från Syrakusa, från slutet av 300-talet eller början av 400-talet, visar att hon redan då hade en egen festdag, och hon vördades tidigt i hela Italien. Men nästan allt vi vet om hennes liv kommer från legender som skrevs ned mer än hundra år efter hennes död. Att hon fanns är sannolikt. Detaljerna i berättelsen är det inte.
Hur gammal blev Lucia?
Enligt traditionen föddes Lucia omkring år 283 och dog den 13 december 304, vilket skulle göra henne ungefär tjugo år gammal. Uppgifterna kommer från senare legender och kyrklig tradition, inte från samtida dokument, så åldern ska läsas som en ungefärlig siffra. Alla versioner av berättelsen är däremot överens om att hon dog ung.
Hur såg Lucia ut?
Det vet ingen. De äldsta bilderna, som mosaiken i Ravenna från 500-talet, visar en idealiserad helig jungfru och inte ett porträtt. Den ljushåriga flickan i vitt med ljuskrona är en svensk skapelse från 1700- och 1800-talen och har ingenting med Sicilien att göra. En ung kvinna från Syrakusa år 300 såg med största sannolikhet helt annorlunda ut.
Varför har lucia ljus i håret?
Ingen vet säkert. Ljuskronan dyker upp i källorna först omkring 1820, och den kan vara inspirerad av den tyska Christkind-gestalten med sin krans av ljus. Den ofta upprepade berättelsen om att helgonet bar ljus på huvudet för att ha händerna fria när hon bar mat till kristna i katakomberna saknar äldre belägg. Ljuset passar däremot namnet, som betyder just ljus.
Varför firas lucia den 13 december och inte vid vintersolståndet?
För att den 13 december är helgonets dag och för att natten mot den 13:e i den gamla julianska kalendern räknades som årets längsta. När Sverige bytte till den gregorianska kalendern 1753 hamnade solståndet på den 21 eller 22 december, men lucia blev kvar på sitt datum. Mer om kalendern finns i avsnittet om lussenatten.
Är lucia en kristen eller hednisk tradition?
Både och, och dessutom ganska modern. Namnet och datumet kommer från ett kristet helgon. Lussenatten, vakan och den skrämmande Lussi hör till bondesamhällets folktro, som levde sida vid sida med kyrkan i århundraden. Själva luciatåget med en vitklädd lucia är en sed från 1700- och 1800-talens gods och studentmiljöer, som blev nationell först på 1900-talet.
Firar Svenska kyrkan lucia?
Ja, men inte som en kyrklig helgdag. Sedan reformationen har lucia ingen särskild plats i den lutherska kyrkans år, men namnet blev kvar i almanackan, och i dag håller många församlingar luciagudstjänster och luciakonserter i december. Kyrkan har välkomnat den stillsamma och högtidliga formen av luciatåget, som ligger långt från lussegubbarnas upptåg.
Varför har Lucia ögon på ett fat?
Det kommer från en sen legend. Enligt den slets hennes ögon ut före hennes död, eller så tog hon själv ut dem, men berättelsen saknas i de tidiga källorna och dyker upp först på 1400-talet. Den bygger troligen på namnet, som betyder ljus. Ögonen på fatet blev hennes kännetecken i konsten, och därför är hon skyddshelgon för blinda och synskadade.
Vilka länder firar lucia?
Luciatåget med vita linnen och ljuskrona är svenskt, men seden har spridit sig till Finland, Norge och Danmark och efter Sovjetunionens fall även till Baltikum. Svenskamerikaner har firat lucia sedan 1920-talet. I Italien firas Lucia som helgon, med procession i Syrakusa och julklappar till barnen i norra Italien, men utan ljuskrona. I Danmark firades lucia första gången 1944, under den tyska ockupationen.
När började man fira lucia i Sverige?
Lucias dag den 13 december har funnits i kyrkans kalender sedan medeltiden, och lussenatten firades med vaka och tidig frukost långt innan någon klädde sig i vitt. Den äldsta kända beskrivningen av en vitklädd luciagestalt är från 1764, från en gård i Västergötland. Rikskänd blev lucia först efter 1927, när Stockholm fick sitt första stora offentliga luciatåg.
Var kommer lucia ifrån?
Från tre håll. Namnet och datumet kommer från helgonet Lucia från Syrakusa på Sicilien, som enligt traditionen dog år 304. Mörkret och den tidiga frukosten kommer från bondesamhällets lussenatt, som räknades som årets längsta. Den vitklädda gestalten med ljus uppstod på västsvenska herrgårdar på 1700-talet, kanske med förebild i den tyska Christkind-figuren.
Läs också
- När är lucia 2026? Datum, skola, kyrka och TV
- Luciatåg: lucia, tärnor, stjärngossar och tomtar
- Luciasånger med texter
- Luciatraditioner: konserter, gudstjänster och fika
- Lussekatter: historia och recept
- Luciahälsningar till kort och sms
- Luciadikter om ljus och mörker
- Advent 2026: adventssöndagarna och ljusstaken
- Julafton 2026 och varför vi firar jul
- Jul i Sverige: jultraditioner från advent till Knut
- Juldikter: klassiska och nya dikter om julen