Gratulerar.se

Juldikter: vackra, korta och klassiska dikter om julen

En juldikt är en kort dikt om julen som skrivs i julkortet, läses högt vid julbordet eller skickas som hälsning. Den mest kända svenska juldikten är Viktor Rydbergs Tomten från 1881. Här finns 108 nyskrivna juldikter sorterade efter mottagare, från vackra och korta till roliga och kärleksfulla, plus sju klassiska juldikter i sin helhet och råd för att skriva en egen.

Av redaktionen på Gratulerar.se · 13 min läsning · Uppdaterad

Klockan är halv tio en kväll i mitten av december. Köksbordet är täckt av julkort, frimärken och en penna som börjar ta slut. På det första kortet står det ”God jul och gott nytt år”. På det andra också. Vid det tolfte känns orden som en blankett man fyller i.

Hos farmor var det annorlunda. Hon läste Tomten högt varje julafton, hela dikten, med kaffekoppen i ena handen och glasögonen långt ner på näsan, medan barnbarnen himlade med ögonen. ”Midvinternattens köld är hård”, började hon, och någon suckade alltid. Tjugo år senare är det just de raderna barnbarnen saknar mest.

Där har du nästan allt som går att säga om juldikter. De ska inte räcka till alla. De ska träffa någon. Resten av artikeln handlar om hur man hittar, väljer och skriver en sådan dikt.

Innehåll · 17 avsnitt

Julklappar och julkonserter

Julklapparna ska köpas i år också. Våra guider går från lyxigt till under hundralappen:

Alla julklappstips per mottagare och budget

Vill du höra julen live? Här är artisternas julturnéer med alla datum och orter:

Alla artisters julkonserter

Något roligt att skicka i familjechatten?

Vad gör en juldikt bra? En bild säger mer än tio julord

Den typiska juldikten innehåller ungefär samma ord: ljus, gran, snö, frid, glädje, värme och hjärta. Alla är fina. Tillsammans blir de en inventarielista över december, och mottagaren läser den på tre sekunder och glömmer den på två.

En juldikt som passar alla passar ingen.

En bra juldikt gör tvärtom. Den väljer en enda bild och stannar där. Ett ljus i fönstret för någon som ännu inte kommit hem. En julgransfot som aldrig har fungerat. En tallrik som dukas fram av gammal vana. Den konkreta detaljen gör det jobb som de stora orden aldrig klarar, eftersom läsaren ser den framför sig och känner igen sig.

Sedan kommer rytmen. En juldikt hörs alltid, även när den bara står i ett kort, för rim läser vi med en inre röst som räknar stavelser. Snubblar rösten på ett ord som har flyttats för att rimma, bryts förtrollningen. Bakvänd ordföljd som ”i stugan ljusen brinna” är därför det säkraste sättet att få en ny dikt att låta som en dålig kopia av en gammal.

Det folk letar efter i december är sällan långa dikter, utan fyra rader som inte låter som alla andra julkort. Ett gott tecken: den som letar efter något kort och personligt har redan förstått det viktigaste.

Titta på Tomten. Den handlar om en enda natt, en enda gård och en enda fråga. Mer än så behövs inte.

Från julklappsvers till jultidning: juldiktens historia i Sverige

Den svenska julversen började på paketet, och den fick gärna sticka. Redan på 1700-talet skrevs verser till julklapparna. Svenska Akademiens ordbok har ordet julklappsband belagt från 1746, och det betydde en lapp med en vers som fästes vid gåvan. Den traditionen lever kvar i våra julrim och julklappsrim.

Julversen började på paketlappen, och den fick gärna sticka.

Anna Maria Lenngren, en av 1700-talets skarpaste poeter, skrev 1784 en Julklapp till magister Sprätt. Den är åtta rader lång och slutar med en önskan till den unge prästen: ”Jag önskar blott för folkets prat / Att skägg må växa på er haka, / Förrän ni söker pastorat.” Fritt översatt: väx upp lite först. Det är en julhälsning, tekniskt sett.

Under 1800-talet blev juldikten snällare och större. Den flyttade från paketlappen till tidningarna, och särskilt till jultidningarna – de påkostade julnummer som förlag och föreningar gav ut varje december. Där trycktes dikter som vi fortfarande läser. Zacharias Topelius julpsalm Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt publicerades första gången i jultidningen JulQvällen. Alfred Smedbergs Tomtarnas julnatt kom ut i barntidningen Jultomten 1898. Och mellan 1929 och 1939 skrev Harry Martinson dikter och prosa för svenska jultidningar.

Rimmet levde också kvar i vardagen. I berättelsen Julafta i harrgårlsköke från 1897 skildrar Gustaf Fröding hur drängarna på en herrgård måste rimma för att få sin julgröt. Resultatet är ungefär lika bra som ett genomsnittligt julrim i dag, vilket är en tröst för oss alla.

Samma år som Smedbergs tomtar började tassa skrev Emmy Köhler Nu tändas tusen juleljus, i dag en av de mest sjungna julsångerna i Sverige. Den finns bland våra adventsdikter. Sju av de mest kända svenska juldikterna finns i sin helhet längre ner. Här är historierna bakom dem.

Klassiska juldikter och historien bakom dem

Tomten av Viktor Rydberg (1881): juldikten som inte handlar om jul

Viktor Rydbergs Tomten trycktes i Ny Illustrerad Tidning den 19 februari 1881. I februari, alltså. Dikten nämner varken julafton, julklappar eller julgran. Den följer en tomte som går sin nattrunda på en gård i midvinterkylan, ser till djuren och människorna och grubblar över en gåta han inte kan lösa: varifrån kommer släktena, och vart tar de vägen? Elva strofer, och den första och den sista slutar likadant: ”snön lyser vit på taken. / Endast tomten är vaken.”

Enligt en ofta återberättad uppgift skrev Rydberg dikten under en promenad i Slottsskogen i Göteborg, med papperet mot ryggen på sin redaktör. Jenny Nyström illustrerade den och lär ha använt sin egen far som modell för tomten, och hennes bilder bidrog till att forma den svenska jultomten. Att dikten till slut blev en juldikt har mer med läsarna än med texten att göra. 1941 kom en kortfilm där skådespelaren Hilda Borgström läser hela dikten, och i dag är det svårt att tänka sig en svensk jul utan den. Astrid Lindgren skrev senare en prosaversion för utländska förlag, och den tyska utgåvan Tomte Tummetott kom 1960.

Betlehems stjärna av Viktor Rydberg (1891): julsången som föddes en sommarkväll

För de flesta svenskar är Gläns över sjö och strand en julsång, men dikten har sitt ursprung i en sommarscen. Rydberg skrev den till sin sista roman, Vapensmeden från 1891, där den sjungs av Margit i en båt på Vättern en vacker sommarkväll. I romanen har den ingen titel. Namnet Betlehems stjärna kom först när Alice Tegnér tonsatte den 1893, och det är hennes melodi de flesta kan. I dag sjungs den på många av decemberns julkonserter.

Sparven om julmorgonen av Zacharias Topelius (1859): sorgen bakom fågeln

Topelius skrev Sparven om julmorgonen 1859. Våren innan hade hans son Rafael dött, bara omkring ett år gammal, och dikten brukar läsas i ljuset av den sorgen. Det är lätt att förstå varför. De tre första stroferna är en vänlig vinterbild där en flicka lockar på en frusen sparv. I den fjärde avslöjar fågeln vem den är. I Finland är den en älskad julsång med Otto Kotilainens melodi från 1913. I Sverige är den mindre känd, och den förtjänar bättre – inte minst hos den som firar sin första jul utan någon.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt av Zacharias Topelius (1887)

Topelius var nästan sjuttio år när han skrev den här julpsalmen 1887, och den läses bäst som en äldre människas önskelista: ingen prakt, men frid, ett hem och en gran med barn i ring. Jean Sibelius tonsatte den 1895, och den hör till de mest älskade julsångerna i Finland. I den svenska psalmboken finns den som nummer 645, på både svenska och finska.

Jul, jul, strålande jul av Edvard Evers

Edvard Evers var präst och psalmdiktare och dog 1919. Gustaf Nordqvist skrev melodin först 1920, så Evers hörde aldrig sin text bli den julsång den är i dag. Den första kända inspelningen gjordes 1924. Texten har bara två strofer och fungerar lika bra uppläst som sjungen: den första är en vinterbild, den andra en bön om frid ”över stridernas blod och larm”.

Tomtarnas julnatt av Alfred Smedberg (1898)

Midnatt råder skrevs av Alfred Smedberg, folkskollärare i Norrköping, och trycktes i barntidningen Jultomten under pseudonymen Tippu Tipp. Första raden löd från början ”Midnatt råder, det är tyst i husen”, medan de flesta i dag sjunger ”tyst det är i husen”. Den är perfekt att läsa för barn: åtta korta verser, en refräng som alla kan och tomtar som äter julmat när ingen ser.

Svart jul av Erik Axel Karlfeldt (1917): juldikten för den som inte orkar fira

Svart jul trycktes i tidningen Hela världen före julen 1917, mitt under första världskriget, och kom året efter i diktsamlingen Flora och Bellona. Den börjar med uppmaningen att inte tända något ljus alls och slutar med ett farväl till ”mödrars söner som stå upp att dö”. Det är ingen dikt för julkortet.

Juldikten har alltid haft plats för mörkret.

Men den visar att juldikten alltid har haft plats för mörkret. Den som tycker att december är tung kan hitta mer tröst i Karlfeldts ärlighet än i hundra glada rim.

Vilken juldikt passar vem? Så väljer du till familj, kärlek och kollegor

Det första du ska bestämma är inte vilken dikt, utan var den ska stå. En juldikt i julkortet till hela släkten har andra krav än en dikt som läses vid julbordet, och båda skiljer sig från raderna i paketet till den du älskar. Kortet rymmer fyra rader. Bordet tål åtta eller tolv, så länge någon läser dem med lugn röst. Paketet tål nästan vad som helst, för där är publiken en enda person.

Kortet rymmer fyra rader. Paketet tål nästan vad som helst.

Sedan mottagaren. Till kollegor och grannar fungerar en vacker eller lätt rolig dikt som inte kräver att ni känner varandra väl. Till familjen kan du vara mer personlig, och där lönar det sig att byta ut en rad mot något bara ni förstår. Till partnern gäller motsatsen till kollegakortet: ju mer specifik, desto bättre. Och till barn handlar det om takt och rim mer än om innehåll. De ska kunna säga dikten själva efter tredje läsningen.

Svårast är kortet till någon som sörjer. Varje december undrar många om man ska skriva något särskilt alls. Svaret är ja, men kort och enkelt. Har du inte hört av dig sedan dödsfallet är julkortet inte rätt plats för det första beklagandet – ring, eller skriv ett eget brev. Har du redan gjort det, räcker en enkel rad om att du tänker på dem i jul. Dikterna om saknad längre ner är skrivna för just det läget.

Och de fräcka dikterna? De har sin plats, men publiken avgör. Den eviga frågan inför julafton är om en dubbeltydig dikt fungerar när tonåringarna sitter med. Vårt råd är enkelt. På julfesten bland vuxna kollegor: ja. I julklappen till partnern: absolut. Vid granen med barn och tonåringar: nej. Där vinner den roliga dikten varje gång.

Skriv en egen juldikt: rimord till jul, snö, gran och ljus

Den som skriver sin egen juldikt behöver tre saker: en mottagare, en bild och tio minuter. Börja med bilden, inte med rimmet. Skriv ner det första du ser när du tänker på personen och julen – en kökslampa, en hund i snön, en plåt med lussekatter. Det blir dikten. Resten är hantverk.

Hantverket börjar med rimschemat. Det enklaste är att bara låta rad två och rad fyra rimma. Rad ett och tre får sluta hur de vill, och plötsligt har du dubbelt så många ord att välja mellan. Så är många gamla visor byggda. Vill du ha mer klang kan du rimma rad ett och tre också, men aldrig på bekostnad av naturlig ordföljd.

Sedan takten. Läs raden högt och knacka i bordet på de betonade stavelserna. Har rad två tre slag och rad fyra fem, så hörs det. Fyll inte ut med småord som ”så”, ”ju” och ”nu” för att få takten att gå jämnt. Flytta hellre om, eller byt ord. Och läs den färdiga dikten högt för någon innan du skriver av den. Örat hittar felen som ögat missar.

Fastnar du på ett rim, byt ordet som ska rimmas. Många julord är svåra: december rimmar på nästan ingenting, och glögg är inte mycket bättre. Lägg dem mitt i raden och avsluta med ett ord som har många rim, som ljus, natt eller frid. Tabellen nedan har rimord till de vanligaste. Rim till paketlapparna finns i vår artikel om julrim.

Rimord till juldikter
OrdRimmar på
julhjul, kul, gul, ful, skjul
snösjö, ö, frö, hö, strö
granplan, svan, kran, orkan, vulkan
ljushus, brus, grus, mus, sus, rus
nattskratt, katt, glatt, satt, hatt
stjärnagärna, hjärna, kärna, värna
fridtid, vid, strid, bredvid
kvällsnäll, häll, gäll, säll
december, glöggnästan inga – lägg ordet mitt i raden

Den juldikt som blir kvar

Tillbaka till köksbordet och högen med kort. Det tolfte kortet behöver ingen ny variant av ”god jul och gott nytt år”. Det behöver fyra rader som passar en enda människa, och en penna som räcker till dem.

Och farmors Tomten? I många familjer läses den fortfarande, numera av någon som himlade med ögonen för tjugo år sedan. Det är så juldikter överlever: någon läser dem högt varje år tills de blir en del av julen. Perfekta behöver de inte vara.

Välj en dikt här nedanför. Läs den högt i år och se om den kommer tillbaka nästa.

Vackra juldikter

Vackra juldikter fungerar nästan överallt: i julkortet till släkten, på bordskortet, under en bild i ett meddelande. Det som gör dem vackra är inte stora ord utan en enda tydlig bild – ett ljus i fönstret, snö som faller över året som gått. Välj den som påminner dig om mottagaren och läs den högt en gång innan du skriver av den. Och lägg inte till en rad ”för säkerhets skull”. Fyra rader som sitter slår åtta som svajar.

Snön över staden

Nu faller snön på stad och strand, så tyst att ingen hör. Vi tänder ljus med varsam hand i fönstret, som man gör.

En stund på julaftonskvällen

Det finns en stund på julaftonskvällen när allt blir stilla i vårt hus. Ingen ska hinna, ingen ska hämta, och allt som rör sig är ett ljus.

Granen

Hon kom från skogen, full av snö, och gjorde hallen till en sjö. Nu står hon klädd i ljus och band och doftar skog från vinterns land.

Ljuset i fönstret

Ett ljus i fönstret, tänt för dig som ännu inte är här. Det lyser ut i snö och mörker och visar var vi är.

Julnatt

Nu sover huset, gatan, stan, och natten lyser vit. En stjärna över tak och gran har hittat ända hit.

Det vi minns

Vi glömmer klapparna, en efter en, och vad vi åt – det vet ingen sen. Men skrattet, värmen och vem som var där – det är det minnet vi alltid bär.

Hemväg i december

Det knarrar under stövlarna, och andan ryker vit, men köket lyser där borta, och värmen når ända hit.

Julotta

Klockan är sex på juldagsmorgon, och vägen är mörk och kall, men kyrkans fönster lyser varmt, och psalmen möter oss i snöfall.

Pappersstjärnan

Hon har en reva sen åttiotalet och mer tejp än papper kvar, men när hon tänds i köksfönstret är julen här, som den alltid var.

Snö över året

Det snöar på det år som gått, på allt vi sa och allt vi teg. Det snöar mjukt på ont och gott, och i morgon tar vi nya steg.

Det vänder

Vi tänder ljus mot mörkret ute, fast mörkret ändå står kvar. Men lågan säger att det vänder, och snart är det ljusare dar.

Julfrid

Må friden komma till ditt hus och stanna länge kvar, med värme, vila, granens ljus och tid för dem du har.

Doften av jul

Det doftar gran och pepparkaka, och glöggen puttrar sakta på. Om någon frågar när julen kom: i dag, i köket, klockan två.

Ett år till

Ännu ett år har gått förbi med sorger och med skratt. Nu får vi vila, jag och ni, och tända ljus i natt.

Klassiska juldikter att läsa högt

Här är sju klassiska juldikter i sin helhet, alla av författare som dog för mer än 70 år sedan och därför fria att använda. Vi har behållit de gamla verbformerna – ”stjärnorna gnistra” låter fel i ett sms men helt rätt vid julbordet – och bara lätt moderniserat stavningen. De längre klassikerna är skrivna för att läsas högt, inte för att skrivas av i ett kort. Historien bakom varje dikt hittar du i kapitlet om de klassiska juldikterna.

Tomten

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta – »nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta» – slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla. Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen – korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över fylls av doftande klöver; – Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne; Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, de äro gode vänner. Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära; barnens kammar han sen på tå nalkas att se de söta små, ingen må det förtycka: det är hans största lycka. Så har han sett dem, far och son, ren genom många leder slumra som barn; men varifrån kommo de väl hit neder? Släkte följde på släkte snart, blomstrade, åldrades, gick – men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter! Tomten vandrar till ladans loft: där har han bo och fäste högt på skullen i höets doft, nära vid svalans näste; nu är väl svalans boning tom, men till våren med blad och blom kommer hon nog tillbaka, följd av sin näpna maka. Då har hon alltid att kvittra om månget ett färdeminne, intet likväl om gåtan, som rör sig i tomtens sinne. Genom en springa i ladans vägg lyser månen på gubbens skägg, strimman på skägget blänker, tomten grubblar och tänker. Tyst är skogen och nejden all, livet där ute är fruset, blott från fjärran av forsens fall höres helt sakta bruset. Tomten lyssnar och, halvt i dröm, tycker sig höra tidens ström, undrar, varthän den skall fara, undrar, var källan må vara. Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken.

— Viktor Rydberg, 1881

Betlehems stjärna (Gläns över sjö och strand)

Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran, du, som i Österland, tändes av Herran! Barnen och herdarne följa dig gärna, Betlehems stjärna. Natt över Judaland, natt över Sion. Borta vid västerrand slocknar Orion. Herden, som sover trött ute å fjället, barnet, som slumrar sött inne i tjället, vakna vid underbar korus av röster, skåda en härligt klar stjärna i öster, gånga från lamm och hem, sökande Eden, stjärnan från Betlehem visar dem leden fram genom hindrande jordiska fängsel hän till det glindrande lustgårdens stängsel. Armar där sträckas dem, läppar där viska, viska och räckas dem ljuva och friska: »stjärnan från Betlehem leder ej bort, men hem». Barnen och herdarne följa dig gärna, strålande stjärna.

— Viktor Rydberg, 1891

Sparven om julmorgonen

Nu så föll den vita snö, föll på björk och lindar. Frusen är den klara sjö, väntar vårens vindar. Liten sparv, fattig slarv, ätit upp sitt sommararv. Frusen är den klara sjö, väntar vårens vindar. Vid den röda stugans dörr stod en liten flicka: ”Sparvelilla, kom som förr, kom ett korn att picka! Nu är jul i vart skjul. Sparvelilla, grå och ful, sparvelilla, kom som förr, kom ett korn att picka!” Sparven flög till flickans fot, flög på glada vingar: ”Gärna tar jag kornet mot, kornet, som du bringar. Gud skall än löna den, som är här de armas vän. Gärna tar jag kornet mot, kornet, som du bringar.” – Jag är icke den du tror, ty ditt öga tåras. Jag är ju din lilla bror, som dog bort i våras. När du bjöd glad ditt bröd åt den fattige i nöd, bjöd du åt din lilla bror, som dog bort i våras.

— Zacharias Topelius, 1859

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid. Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid. Giv mig en fest som gläder mest den konung jag har bett till gäst. Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt, giv mig en änglavakt. Giv mig ett hem på fosterjord, en gran med barn i ring, en kväll i ljus med Herrens ord och mörker däromkring. Giv mig ett bo med samvetsro, med glad förtröstan, hopp och tro. Giv mig ett hem på fosterjord och ljus av Herrens ord. Till hög, till låg, till rik, till arm, kom, helga julefrid. Kom barnaglad, kom hjärtevarm i världens vintertid. Du ende som ej skiftar om, min Herre och min Konung, kom. Till hög, till låg, till rik, till arm, kom glad och hjärtevarm.

— Zacharias Topelius, 1887

Jul, jul, strålande jul

Jul, jul, strålande jul, glans över vita skogar, himmelens kronor med gnistrande ljus, glimmande bågar i alla Guds hus, psalm, som är sjungen från tid till tid, eviga längtan till ljus och frid! Jul, jul, strålande jul: glans över vita skogar! Kom, kom, signade jul! Sänk dina vita vingar över stridernas blod och larm, över all suckan ur människobarm, över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo! Kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar!

— Edvard Evers (1853–1919)

Tomtarnas julnatt (Midnatt råder)

Midnatt råder, det är tyst i husen, tyst i husen, alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen. Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna, lyssna, speja, trippa fram på tårna, fram på tårna. Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Snälla folket låtit maten rara, maten rara, stå på bordet åt en tomteskara, tomteskara. Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten, tissla, tassla: ”God är julematen!” ”Julematen!” Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Gröt och skinka, lilla äpplebiten, äpplebiten, tänk, så rart det smakar Nisse liten! Nisse liten! Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Nu till lekar! Glada skrattet klingar, skrattet klingar, runt om granen skaran muntert svingar, muntert svingar. Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Natten lider. Snart de tomtar snälla, tomtar snälla, kvickt och näpet allt i ordning ställa, ordning ställa. Tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp. Sedan åter in i tysta vrårna, tysta vrårna, tomteskaran, tassar nätt på tårna, nätt på tårna. Tipp tapp, tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp, tipp, tapp.

— Alfred Smedberg, 1898

Svart jul

Tänd intet ljus i denna svarta kväll, då rymden själv är som ett skjutet spjäll och ingen Mikael med heligt svärd vill klyva skyn för hjärtats himmelsfärd. Tänk ingen psalmton, tung av tröst och tro, i högre kor, in dulci jubilo. ”Mörkt och förbi” är denna jultids dova melodi. En ovis jungfru lik, har världen spillt sin lampas olja, veken ryker vilt, brudgummen dröjer, ingen klockas sång förkunnar furstars tåg och stjärnans gång. I denna natt föds ingen gud på nytt, och barnens ängladröm är grymt förbytt: tills jul går ut, svartalfer stå på vakt vid stugans knut. Med möda håller fattig moder varm den späde sonen vid sin klena barm, och hennes juldröm är Marias nöd: härbärget ger ej rum, ej logen bröd, Herodes knektar gå från port till port – svep barnet in och hasta hädan fort! Flykt och farväl är julens ottesång, du trötta själ. Men juldag gryr, nu skälva sky och lund, och jorden vaknar ur sin smärtas blund, och jorden vaknar till sin smärtas syn, en tövind stryker hennes ögonbryn, och tårar stänka från hans svala hand, som viftar julfrid över skumma land – nej, ett adjö till mödrars söner som stå upp att dö.

— Erik Axel Karlfeldt, 1917

Korta juldikter till julkortet

Korta juldikter är för julkortet, sms:et och paketlappen, där det finns plats för två till fyra rader och inte en stavelse till. Den korta dikten har en fördel: ingen hinner tröttna. Och en nackdel: varje ord syns. Skriv gärna mottagarens namn i stället för ”dig”. Den vanligaste missen är att följa upp dikten med en lång hälsning som säger samma sak. Låt dikten vara hälsningen. Fler färdiga formuleringar finns bland våra julhälsningar.

Granen står

Ljusen brinner, granen står. God jul till dig från mig i år!

Frid och ljus

God jul med frid och ljus! Må värmen fylla varje hus.

Allt du ger

Natten är lång, men ljusen är fler. God jul – och tack för allt du ger.

Ett ljus för dig

Ett ljus för dig och ett för mig och ett för allt vi fått. God jul, min vän, och må det nya ge dig lika mycket gott.

Vila

Må julen ge dig vila, ett varmt och stilla hus och stunder fulla av skratt i skenet av ett ljus.

En kopp, en sång

En gran, ett ljus, en kopp, en sång – god jul, och må din vila bli lång.

Stjärnan över ditt hus

Må stjärnan lysa över ditt hus och julen fylla det med ljus.

Tack för året

God jul och tack för året som gått – för varje skratt och varje kram jag fått.

En vän som stannar

Det snöar ute, ljusen brinner. God jul från en vän som aldrig försvinner.

Från mig

Ett kort, en hälsning, en tanke på dig: god jul och gott nytt år från mig.

Var snäll mot dig själv

Ät gott, sov länge och var lika snäll mot dig själv som mot andra. Börja i kväll.

Tills ljuset vänder

Stilla natt och varma händer, god jul tills ljuset vänder.

Det bästa

När snön har lagt sig och ljusen är tända, må julen bli allt du hoppas ska hända.

Lite mörker

Lite mörker, mycket ljus, glögg och skratt i varje hus.

Från vårt bord

Från vårt bord till ert bord: en hälsning, varm och kort, och önskan om ett nytt år där allt som är gott växer fort.

En stund för dig

En kopp glögg, en stund för dig. God jul – och tänk ibland på mig.

Juldikter till familjen

Till familjen får en juldikt vara mer personlig än någon annanstans, för här vet alla vad du menar. Dikterna handlar om sådant bara familjer har: julgransfoten som aldrig fungerar, farmors limpa, rummet som står tomt större delen av året. Byt gärna ut en detalj mot er egen – en rad om er gran slår alltid en rad om vilken gran som helst. Räkna bara inte upp alla i familjen i samma dikt. Den blir lång, och någon hamnar alltid sist.

Till mamma

Du gjorde julen, år för år, med deg och ljus och glans. Nu när jag gör den själv förstår jag att tomten faktiskt fanns.

Till pappa

Du bar in granen, år efter år, och svor åt foten som ingen förstår. Hon lutade alltid en aning snett, men pappa – du gjorde ändå allt rätt.

Till mormor och morfar

Hos er står tiden still i jul: samma tomte, samma duk, samma ljus, samma visa i samma tonart och samma värme i hela ert hus.

Till syskon

Vi bråkade om vem som fick mest och vem som skulle få öppna först. Nu är vi vuxna och delar på allt – utom sista chokladbiten. Där är jag störst.

Till mina barn

Ni fyller huset med spring och skratt och papper överallt. Jag längtar ibland efter en tyst natt – men utan er vore allting kallt.

Till svärföräldrarna

Tack för en plats vid ert julbord och för att ni lärt mig er sed: att sillen äts före skinkan och att Kalle Anka ses i fred.

Till släkten

Vi är för många för ett bord, stolarna räcker aldrig till, men någon hämtar alltid en pall – och plats finns där man vill.

Till farmor

Ingen limpa smakar som din, ingen glögg är lika fin. Du säger att det är receptet som gör det – vi vet att det är händerna som rör det.

Till familjen långt borta

Vi firar på var sitt håll i år, och skärmen får duga, så gott det går. Men stjärnan som lyser i natt hos er är samma stjärna som jag ser.

Er första jul som familj

Er första jul med en liten till, som sover sött och ligger still – i alla fall en kvart i sänder. God jul till er och till små händer.

Till dig som kommer hem

Ditt rum står tomt den mesta tiden, men nu är sängen bäddad och klar. Välkommen hem till gran och skinka och till oss som har längtat och räknat dar.

Till min familj

Vi är inte perfekta, det märks i jul, när skinkan blir torr och granen ful. Men vi sitter här, och vi sitter tätt, och då blir julen alldeles rätt.

Kärleksfulla juldikter till partnern

En juldikt till den du älskar ska låta som ni, inte som ett vykort. De bästa kärleksdikterna till jul är konkreta: kalla fötter, glögg som blev för söt, första julen med samma dörr. Skriv den på en lapp i julklappen eller lägg den på kudden på juldagsmorgonen. Fallgropen är det högtidliga. ”Du är mitt allt, min stjärna, mitt ljus” klingar ihåligt om ni normalt pratar om vem som ska tömma diskmaskinen. Lite humor gör kärleken trovärdigare.

Önskelista

Jag önskar mig inga paket i år, ingenting av det som alla får. Jag önskar mig dig i soffan bredvid, en filt, en film och lite tid.

Kalla fötter

Du har de kallaste fötterna i hela landet, det vet jag, men lägg dem på mig, min älskade – det är min julklapp i dag.

Vår första jul

Vår första jul med samma dörr och ingen som ska hem igen. Vi blandar dina seder med mina och hittar på några nya sen.

Misteln

Jag hängde en mistel i dörren i går. Hur seden funkar? Ingen förstår. Men står du där när jag kliver in, så lär jag mig fort. Och seden blir min.

Bästa klappen

Det bästa jag fått har inget papper, inget snöre och ingen lapp. Det kom en dag och flyttade in. Det är du. Du är min klapp.

Mil emellan

I år är det mil mellan dig och mig, och skärmen är allt som når fram till dig. Men ljuset jag tänder i kväll är ditt – och nästa jul är det ditt och mitt.

Ändå du

Din glögg är för söt och din skinka för salt, du sjunger för högt och du glömmer allt, men ingen i världen vill jag hellre ha att fira med – i jul och varje dag.

Längsta natten

Den längsta natten på hela året kan vara hur lång den vill. Med dig bredvid och tända ljus får klockan gärna stå still.

Tjugo jular

Vi har firat jul i tjugo år, med barn och bråk och några grå hår. Mycket har ändrats, mycket har gått, men dig har jag kvar – och det är gott.

Nykär i december

Jag vet inte än om du äter sill, om du dansar kring granen eller sitter still, men jag vet vem jag vill ha bredvid när ljusen tänds i juletid.

Snöänglar

Vi gjorde änglar i snön i år, två stycken bredvid varann. Nu ligger de kvar där ingen går och håller varandra i hand.

Juldagsmorgon

Det finns ingen klapp som slår en morgon som den här, när snön har fallit, ingen går någonstans, och du är där.

Juldikter till en vän

Till en vän är juldikten ett sätt att säga det man sällan säger högt: att vänskapen betyder något. Den behöver inte vara rörande. Oftast räcker en detalj som visar att du minns – russinen hon plockar ur glöggen, promenaderna, snöborgarna i lågstadiet. Den enda regeln är att dikten inte får vara större än relationen. Kollegan du fikar med blir glad av fyra lätta rader, inte av en kärleksförklaring.

Ändå

Vi ses för sällan nu för tiden, det vet vi båda två, men varje jul när ljusen tänds tänker jag på dig ändå.

En riktig vän

Du fiskar russinen ur min glögg utan att jag har sagt ett ord. Det kallas vänskap, tror jag. God jul, du bästa vän på jord.

Det finns plats

Om julen känns lite stor i år och lite tom vid ditt bord, så kom till oss – vi har stolar kvar och mer mat än vi har ord.

Tack för i år

Tack för varje promenad, för fikan och för varje chatt, för att du stannade när det var tungt och för alla våra skratt.

Till grannen

Tack för att du tog in vår post och höll ett öga på huset, och för att du aldrig har klagat på barnen och på bruset.

Som familj

Du är inte släkt, men du sitter med vid bordet varje år, och ingen frågar längre varför – du hör till, du är vår.

Till en kollega

Tack för alla fikapauser och för hjälpen när det brann. God jul, och vila ordentligt nu – du har jobbat mer än någon kan.

Barndomsvän

Vi byggde snöborgar när vi var sju och lovade varandra: ”För alltid, du.” Nu har vi ont i knän och rygg, men vänskapen håller, stadig och trygg.

Till dig som haft ett tungt år

Jag vet att året har varit tungt, fast du mest säger att allt är lugnt. Här är ett ljus och en vän som står kvar och lyssnar, hur länge det än tar.

Till gänget

Vi bor i var sin stad numera, med barn och bolån och mycket mera, men ses vi en kväll är vi tjugo igen. God jul till gänget – till varenda vän.

Juldikter för barn

Juldikter för barn ska vara lätta att läsa högt och ännu lättare att lära sig utantill. Därför är de här korta, med tydlig takt och rim i slutet av varje rad, så att en fyraåring kan fylla i sista ordet. De handlar om sådant barn bryr sig om: tomten, snögubben, gröten och ljuden på taket natten före jul. Gör en liten paus före rimordet och låt barnet gissa. Undvik ironi – den går rakt över huvudet på de små, och då är det bara de vuxna som skrattar.

Tomtens skägg

Tomten har ett skägg så vitt och en luva, röd och fin. Han smyger in när alla sover och äter upp min apelsin.

Snögubben

Vår snögubbe tittar in genom fönstret, där granen står och ljusen brinner. Han skulle så gärna vara med – men inne är det varmt. Och snögubbar rinner.

Pepparkakor

Vi kavlar degen platt och tunn och sticker ut en gris, en hund, en gran, ett hjärta och en stjärna – och den som går sönder äter jag gärna.

Julaftonsrim

Nu är det jul, nu är det jul, och dagen rullar som ett hjul: först gröt och Kalle, sen paket, och sen? Jag somnar. Det är allt jag vet.

Ljud på taket

Det klampar på taket i natt, jag hör fyra renar som stampar utanför. Jag ligger så still att jag nästan blir stel, för ser tomten mig vaken går allting fel.

Mitt paket

Det står mitt namn på ett paket. Vad finns där inne? Ingen vet. Det skramlar lite, det är hårt – att vänta till i kväll är svårt.

Gröt till tomten

Vi ställer ut gröt till tomten i kväll, med smör och kanel, för han är så snäll, och när vi tittar på morgonen sen är skålen tom och slickad ren.

Julgranen

Nu bär vi in granen, den luktar skog, vi pyntar den tills den säger: ”Nog!” En stjärna i toppen, kulor på varje gren, och katten som klättrar – nej, låt bli, Sten!

Tomtens verkstad

Långt uppe i norr, där det aldrig blir dag, sitter tomtens nissar och hamrar slag i slag. De bygger och målar och slår in och ler, och tomten ropar: ”Ännu fler, ännu fler!”

Stjärnan i toppen

Högst upp i granen sitter en stjärna, hon lyser för alla och lyser så gärna. Hon lyser för mamma, för pappa, för mig, och för katten – och nu lyser hon för dig.

En natt kvar

Bara en natt kvar till jul, men natten är så lång. Jag räknar renar i stället för får och somnar till renarnas sång.

Snöflingan

En snöflinga landade på min hand, hon kom från himlen, från molnens land. Jag tittade noga, hon var så fin – men sen blev hon vatten. Nu är hon min.

Roliga juldikter

Roliga juldikter är för julbordet, julfesten på jobbet och kortet till den som har humor. Julhumor sitter nästan alltid i samma saker – stressen, släkten, maten, granen som barrar – och det är därför den fungerar: alla känner igen sig. Läs dem med stort allvar, så blir de roligare. Skämta om julen, om dig själv eller om tomten, men aldrig på bekostnad av den som sitter bredvid. Fler roliga julhälsningar till kort och sms finns på en egen sida.

Julefrid

Julefrid står det på kortet, men hemma hos oss är det strid om skinkan, om granen, om tejpen och vem som ska diska. Julefrid.

Julbordet

Jag har ätit sill, jag har ätit lax, jag har ätit skinka och Janssons – och strax kommer ris à la Malta. Jag orkar inte mer. Jag tar bara lite. Okej, tre skedar. Fyra. Fler.

Tidig gran

Vi köpte vår gran redan första advent, det kändes så smart, så väldigt kompetent. Nu är det julafton. Hon står där och ler med tre barr kvar – och i morgon inte fler.

Tomten är sen

Tomten är sen. Han sms:ade just: ”Kö på E4:an. Renarna har ingen lust.” Så vi tar lite godis, och sen lite till. Han får skylla sig själv – vi gör som vi vill.

Inslagningen

Jag slog in klapparna sent i går med tejp på fingrar och tejp i hår. Om något paket börjar jama i natt så har jag nog råkat slå in vår katt.

Tack för klappen

Tack för strumporna och tvålen, tack för slipsen, den med ren. Nu har jag tvål till år tjugofemtio och en slips jag aldrig tar på mig sen.

Fyra glögg

Den första glöggen värmde gott, den andra gav mig mod, den tredje fick mig att sjunga psalm, den fjärde – upp på ett bord.

Samma låt

Första december: Last Christmas, hurra! Den femte: okej. Den tionde: nja. Den tjugonde åker radion ut genom fönstret. På julafton sjunger jag högst. Det är mönstret.

Nyårslöftet kan vänta

I januari börjar jag träna, det har jag sagt i femton år. Så nu tar jag en pepparkaka till. Januari kommer ju även i år.

Släktmiddagen

Nu kommer släkten, en efter en, och ställer fjolårets frågor igen: ”Har du träffat någon?” ”Har du fått jobb?” Jag svarar med skinka i munnen: ”Mm. Topp.”

Pappa och tomten

Varje år när tomten knackar på har pappa gått för att köpa tidningen. Så synd att han missar tomten varenda gång – fast tomten har pappas skor. Och hans sång.

Julklappsleken

I julklappsleken var allt så bra: jag fick en ljusstake, den ville jag ha. Sen slog moster en sexa och log, och nu har jag en fotsalva. Det får vara nog.

Mandeln

Den som får mandeln blir gift, säger man. Sju år i rad har morbror fått den. Han är fortfarande ogift, men tuggar och ler och räcker fram skålen: ”Får jag lite mer?”

Sent julkort

Det här kortet skulle ha kommit förut, men det blev liggande i väskan till slut. God jul och gott nytt år från mig – och kommer det i mars: glad påsk till dig.

Lite fräcka juldikter (för vuxna)

Det här är dubbeltydigheter och blinkningar, inget grovt – raderna som får partnern att le och svärmor att låtsas att hon inte förstod. Publiken avgör, precis som i kapitlet om att välja juldikt efter mottagare: bland vuxna, ja – med barn eller tonåringar vid granen, nej. Den regeln går inte att förhandla om. Är du osäker på publiken, ta en rolig dikt i stället.

Öppnas senare

Den här klappen öppnar vi inte vid granen när farmor och mostrarna sitter på rad. Vi tar den sen, när alla har gått – den är liten och röd, och du blir nog glad.

Tomtens säck

Tomten skryter om sin säck, att den är stor. Tomtemor ler och säger bara: ”Om du tror.”

Glögg för två

Barnen sover, disken kan stå, glöggen är het – och det är du också.

Pepparkaksgubben

Jag bakade pepparkaksgubbar i kväll, och en fick för mycket deg på ett ställe. Jag säger att det är en näsa. Ingen tror mig.

Julbaket

Receptet sa: låt degen jäsa en timme. Vi tog en paus, och den blev tre. Lussekatterna blev rätt platta, men ingen av oss klagade på det.

Tomtemors lista

Tomten har en lista över vem som varit snäll, men tomtemor har en egen – för senare i kväll.

Pyjamasen

Jag köpte en pyjamas till dig i år. Den sitter snyggt – så länge den får.

Den största klappen

Det ligger ett paket under granen till dig, men den största klappen i kväll får du av mig.

Juldikter om saknad

Juldikter om saknad är för den första julen utan någon, för den som firar långt ifrån de sina och för kortet till någon som sörjer. Julen gör saknaden tydligare, eftersom det är högtiden då alla förväntas vara samlade. En dikt kan säga det som är svårt att formulera själv: att stolen står tom, att receptet ligger kvar. Hur du skriver till någon som har förlorat någon nära läser du i kapitlet om att välja juldikt efter mottagare.

Första julen utan dig

Det är den första julen utan dig, och någon dukade, som vi alltid gjort, en tallrik för mycket vid bordet i kväll. Vi lät den stå. Ingen bar den bort.

Ljuset längre bort

Vi tänder ett ljus för dig i kväll, det står lite längre bort. Det brinner för allt vi saknar och allt som blev för kort.

Din sång

Jag hör dig fortfarande sjunga, falskt och glatt, varje jul. I år blir det tyst på din plats, men jag sjunger. Det hade du tyckt var kul.

Till dig som sörjer

Jag vet att julen blir svår i år och att ingenting blir som förr. Jag har inga ord som räcker till, men jag står här, utanför din dörr.

Den tomma stolen

Det står en stol vid julbordet som ingen sätter sig på. Vi lyfter glasen mot den i kväll, för du hör till oss ändå.

Ditt recept

Jag bakar efter din lapp i år, med fläckar av smör och tid. Det smakar nästan som hos dig – det fattas bara du bredvid.

Långt härifrån

Du firar jul i en annan stad och jag i vårt gamla hus. Det är tyst där du brukade skratta, men jag tänder ändå ditt ljus.

Sorg och jul

Sorg och jul går dåligt ihop: julen vill sjunga, sorgen vill vara still. Men ljusen brinner för båda i kväll, och båda får plats här, så länge de vill.

Du finns

Du finns i doften av kanel och i stjärnan som var din. Du finns i allt vi gör i jul, fast du inte kliver in.

Ett år sedan

Ett år har gått, och vi har lärt oss leva med det tomma. Men julen river upp det än och låter minnen komma.

Vanliga frågor

Vilken juldikt innehåller raderna ”Snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken”?

Raderna kommer från Tomten av Viktor Rydberg. Dikten har elva strofer, och raderna avslutar både den första och den sista, som är nästan likadana. Den börjar med ”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma”. Hela dikten finns under rubriken Klassiska juldikter att läsa högt här på sidan.

Vilka är de mest kända svenska juldikterna?

Den mest kända är Tomten av Viktor Rydberg från 1881, med raderna ”Midvinternattens köld är hård” och ”Endast tomten är vaken”. Andra kända juldikter är Rydbergs Betlehems stjärna, alltså Gläns över sjö och strand, Alfred Smedbergs Tomtarnas julnatt, Edvard Evers Jul, jul, strålande jul och Emmy Köhlers Nu tändas tusen juleljus. Alla utom den sista finns i sin helhet på den här sidan.

Är Tomten av Viktor Rydberg en juldikt?

Inte från början. Rydberg skrev om en gårdstomte som vakar en midvinternatt och grubblar över livets gåta, och julen nämns inte. Dikten blev en juldikt genom att läsas högt i december, år efter år, och genom Jenny Nyströms bilder av tomten.

Får man använda klassiska juldikter i julkort?

Dikter av författare som dog för mer än 70 år sedan är fria att använda, till exempel Rydberg, Topelius, Karlfeldt, Evers och Smedberg. Nyare dikter är skyddade av upphovsrätten. Att skriva av en strof för hand i ett kort till en vän brukar räknas som privat bruk, men att trycka den på kort som säljs eller lägga ut den på nätet kräver tillstånd. Våra egna dikter får du kopiera fritt.

Hur lång ska en juldikt i julkortet vara?

Två till fyra rader räcker nästan alltid. Ett julkort läses snabbt, ofta stående i hallen, och en kort dikt hinner landa innan läsaren går vidare. Längre dikter på åtta eller tolv rader passar bättre att läsa högt vid julbordet. Skriv hellre en personlig mening under en kort dikt än en lång dikt utan något personligt.

Vad skriver man i julkortet till någon som sörjer?

Håll det kort och varmt: en rad om att du tänker på dem i jul säger mer än en lång dikt om sorg. En kort dikt om saknad fungerar om du känner mottagaren väl. Har du inte beklagat sorgen tidigare, ring eller skriv ett eget brev i stället för att låta julkortet bli det första.

Vilka juldikter passar barn att lära sig utantill?

Korta dikter med tydlig takt och rim i slutet av varje rad, gärna om tomten, snögubben eller gröten. Tomtarnas julnatt av Alfred Smedberg är en klassiker eftersom refrängen är lätt att minnas. Läs dikten högt några gånger med en paus före rimordet, så fyller barnet snart i själv.

Vad är skillnaden mellan en juldikt och ett julrim?

Ett julrim, eller julklappsrim, skrivs på julklappen och ska ge en ledtråd om vad paketet innehåller utan att avslöja det. En juldikt handlar om julen själv, om stämningen, människorna eller saknaden, och skrivs i kort eller läses högt. Rim till paketen finns i vår artikel om julrim.

Vem skrev Gläns över sjö och strand?

Texten skrevs av Viktor Rydberg och ingår i hans roman Vapensmeden från 1891. Där har den ingen titel. Alice Tegnér tonsatte den 1893 under namnet Betlehems stjärna, och det är hennes melodi som oftast sjungs. Hela dikten finns bland de klassiska juldikterna på den här sidan.

Hur läser man en juldikt högt vid julbordet?

Vänta tills det är lugnt, gärna efter maten när ingen reser sig. Läs långsammare än du tror att du behöver och gör en kort paus vid varje strofslut. Har dikten ett rim, låt det få landa i stället för att skynda vidare. Och läs igenom den en gång själv i förväg, så att du inte snubblar på gamla ord.

Vilka är några bra julcitat till julkortet?

Rydbergs ”Endast tomten är vaken” passar i nästan alla julkort. Julevangeliets ”Ära vare Gud i höjden” passar den som firar jul i kyrkan, och ordspråket ”Tjugondag Knut dansar julen ut” passar ett kort som kommer fram sent. Skriv alltid ut vem som sa det. Fler julcitat, alla med källa, finns bland våra julcitat.

Får juldikter vara fräcka?

Bland vuxna, ja – i julklappen till partnern eller på julfesten bland kollegor som känner varandra. När barn eller tonåringar sitter vid granen är en rolig dikt utan dubbla bottnar bättre. Håll det på blinkningsnivå: det roliga är det man nästan säger.

Läs också