Juldikter - Vackra Dikter for Julen

Nar morkret saker sig kring var jord och snon laggs mjukt pa varje bord, da tandar vi vart ljus med varme hand och sprider gladje over land.

Nu ar det jul igen, hurra! Med pepparkakor, glada sma. Vi samlas kring det dukade bord och tackar for allt gott pa jord.

Julens ljus i fonstret star, och utanfor ar vintern har. Men inomhus ar varmen stor naar hela slaakten runt oss bor. Vi delar skratt och minnen gamla, och later hjartats roster tala. For julen handlar inte om det yta, utan om den karlek vi far njuta.

En gran star kladd i varje hem, med kulor, ljus och stjarnors sken. Och barnen vantar med forvantans glod pa julens magi och aftonens sot.

Julmusiken spelar sakta, och vi far en stund att akta de band som haller oss ihop och lyfter sjalens djupaste hopp. Sa lat oss stanna, andas in och tacka for att julen ar min och din.

Mitt i vinterns kalla famn hittar vi varandras hamn. Julen lyser upp var stig och paminner oss att alska dig. Med granens doft och ljusets sken blir morkret aldrig helt allen.

Snon faller tyst pa taken ner, och julen sprider varme mer. God jul till dig fran hjartats djup, ma friden fylla varje stup.

Ljusen brinner, granen star. God jul till dig, min kara var!

En stilla jul, en varm kram, och onskan om allt gott framfor oss an.

God jul med frid och ljus! Ma varmen fylla varje hus.

Minns du julen nar vi var sma, nar snon lag djup och ljusen stod pa rad? Nar pepparkaksdoften fyllde varje rum och varlden utanfor var tyst och stum. Den kanslan bar jag med mig an, och varje jul sa tanker jag igen pa allt det vackra som har varit och allt det goda som vi delat.

I decembers djupa morker finner vi ett inre ljus. Det bor i varje tand adventsljusstake, i varje gran som pryder vara hus. Det ar ljuset av gemenskap, av minnen burna genom tid. Julen viskar: stanna till en stund, och kanna pa den djupa friden.

Nar stjarnorna lyser over snokladd mark och natten ar sa klar och stark, da kanns det som om tiden stannar av och varlden vilar i ett fridfullt hav. Julen ar den stunden pa aret da hjartat oppnar sig pa vid gavel och vi paminner oss det viktigaste: att ha varandra, troget och sant.

Det finns en varme som bara julen ger, en kansla djupare an nagon ser. Den bor i doften utav kryddor, gran, i barnens rost som sjunger an. Den bor i tystnaden kring julbordet sent, i blickar som sager allt som aldrig menats. Julen ar inte vad vi ager, utan vilka vi ar for varandra.

Nu tandas tusen juleljus i varje stad och varje hus. Med glada roster, hjartats sang, vi firar julen annu en gang. Ma friden sanka sig pa jord, och godheten spridas med varje ord.

Julnatten ar den heligaste natt, da stjarnorna lyser over berg och slatt. Da samlas unga, samlas gamla, och later gladjeorden samla. En blixt av hopp i morka tider, en sang om frid som aldrig lider.

I stugan brinner ljusen klara, och ute dansar snon det para. Vi tackar for det ar som gatt och for den jul vi ater fatt. Som vara fader fore oss sa samlas vi vid julens kors. Att fira livets ljus i morka tid och onska alla manniskor frid.

Tomten kommer med sin slack, och renarna springer over varje tak! Med julklappar i en stor, stor sack, bara for dig, sa varsagod och ta emot med klack!

Snogubben star pa garden ut och vantar pa att julen ska ta slut. Men vi vill att den stannar kvar, med godis, lek och tomtens har!

Lilla stjarna pa var gran, lyser fint for varje man. Tomtenissen i sitt bo packar klappar i sin sko. Alla barnen ropar: Ja! Nu ar julen har, hurra!