Trettondagen 2027: trettondagsafton, röd dag och julens äldsta fest

Trettondagen är den kristna högtiden till minne av att de vise männen från Österlandet hittade Jesusbarnet i Betlehem. Namnet är en ren räkneövning. Räknar man juldagen som dag ett blir den 6 januari julens trettonde dag. I almanackan heter den trettondedag jul, i kyrkan epifania, som är grekiska och betyder uppenbarelse, och i stora delar av Europa går den under namnet heliga tre konungars dag.

Trettondagen är äldre än julafton. Den har bara haft sämre marknadsföring.

Högtiden är äldre än julen som vi känner den. I den östliga kyrkan firades Jesu födelse och dop den 6 januari, långt innan den 25 december blev julens datum. När Rom vid slutet av 300-talet fick igenom sitt datum för födelsen behöll man den 6 januari som en egen fest, och den fick de vise männen som tema. Trettondagen är alltså på sätt och vis julens storasyster: äldre, finare i kyrkan och van vid att hamna i skuggan.

Om själva männen säger Matteusevangeliet förvånansvärt lite. Där står ingenting om hur många de var, vad de hette eller att de skulle ha varit kungar. Att vi räknar till tre beror på gåvorna: guld, rökelse och myrra. Resten har legenden lagt till. Med tiden blev de tre kungar med namnen Kasper, Melker och Baltsar, och de fick representera de tre världsdelar som man kände till på medeltiden, Europa, Asien och Afrika.

I dag är trettondagen Svenska kyrkans största missionsdag. Kollekten går till kyrkans internationella arbete, och den som går i kyrkan den här dagen får därför höra både om stjärnan och om insamlingen. Det är en ganska passande kombination för en dag som handlar om främlingar som kom långväga ifrån med gåvor.

Det korta svaret är att trettondagen är en av kyrkans äldsta och viktigaste högtider, och att Sverige aldrig har tagit bort den. Det långa svaret börjar med en förordning från den 4 november 1772. Då skars antalet helgdagar ned rejält. Tredjedag och fjärdedag jul försvann, liksom motsvarande dagar i påsk och pingst och en rad andra kyrkliga helgdagar. Trettondagen fick vara kvar.

Tredjedag jul fick gå 1772. Trettondagen fick stanna. Den har aldrig behövt förklara varför.

Sedan dess har den hört till de fasta helgdagarna i januari, tillsammans med nyårsdagen. Förslag om att stryka den har dykt upp i riksdagen, bland annat på 1950-talet, men den har överlevt varje försök. I dag står trettondedag jul i lagen om allmänna helgdagar, i samma uppräkning som nyårsdagen, juldagen och annandag jul.

Grannlandet i öster har gått en annan väg. I Finland är trettondagen också en röd dag, men mellan 1973 och 1991 flyttades den till en lördag för att störa arbetsveckan mindre. Sedan fick den tillbaka sitt datum. I Sverige har ingen gjort något liknande. Här ligger trettondagen kvar på den 6 januari, oavsett om det blir en lördag eller mitt i en arbetsvecka.

Värt att veta är att en röd dag inte automatiskt betyder ledigt enligt lag. Lagen säger vilka dagar som är helgdagar, men om du jobbar eller inte avgörs av ditt anställningsavtal och ditt kollektivavtal. För de flesta på kontor är trettondagen ledig. För den som jobbar i vården, i butik eller i kollektivtrafiken är det en arbetsdag som andra, oftast med helgersättning.

Nej, trettondagsafton är ingen röd dag. Den 5 januari är en vanlig vardag enligt lagen, och det är en av årets vanligaste missuppfattningar. Förvirringen är begriplig. Julafton, nyårsafton och midsommarafton är inte heller röda dagar, men i semesterlagen jämställs de med söndag, och därför är de flesta lediga då. Trettondagsafton finns inte med på den listan.

Om du får gå hem tidigare avgörs av kollektivavtalet. En del avtal förkortar arbetsdagen eller låter skiftet sluta tidigare på trettondagsafton, andra gör ingen skillnad alls. Detsamma gäller ob-tillägget: vilken ersättning som gäller på kvällen den 5 januari och på själva trettondagen står i avtalet, inte i någon lag. Vårt råd: kolla före jul, inte samma morgon.

Så till kalendern. År 2027 infaller trettondagen på en onsdag, och då blir det ingen klämdag. (Förra året låg den på en tisdag, och måndagen den 5 januari 2026 var en klassisk klämdag. Den lyxen får vi vänta på.) Det finns ändå gott om sätt att få ut mycket ledighet. Nyårsdagen är fredag 1 januari. Tar du ledigt måndag 4 och tisdag 5 januari hänger nyårshelgen ihop med trettondagen, och du får sex dagar i rad för två semesterdagar. Lägg till torsdag 7 och fredag 8 januari, så blir det tio dagar till och med söndag 10 januari.

Den som vill ha hela julen i ett svep kan räkna så här: julafton är torsdag 24 december 2026. Med sju semesterdagar, måndag till onsdag 28–30 december och 4, 5, 7 och 8 januari, blir det 18 dagar i rad från julafton till söndag 10 januari, förutsatt att julafton och nyårsafton är lediga på din arbetsplats. Längre än så blir julledigheten sällan utan att någon börjar ställa frågor.

Trettondagsafton är en vanlig tisdag 2027, och det märks. Butiker, banker, vårdcentraler och myndigheter har öppet som vanligt. Systembolaget har ordinarie öppettider den 5 januari, så den som ska handla till en middag på kvällen behöver inte stressa. Lokala avvikelser kan förekomma, så kolla din butik om du är ute i sista minuten.

På trettondagen är det däremot helgdag, och då gäller samma mönster som på andra röda dagar. Systembolaget har stängt hela dagen. Banker och de flesta myndigheter har stängt, och posten delas inte ut. Vårdcentralerna håller i regel stängt, så för råd om vård är det 1177 som gäller. De flesta större matbutiker och köpcentrum har öppet, ofta med kortare tider än vanligt, och kollektivtrafiken går för det mesta enligt helgdagstidtabell.

Det ger en enkel tumregel för trettonhelgen 2027: allt du behöver från Systembolaget handlar du senast tisdag 5 januari. Resten löser sig nästan alltid, men det är just den butiken som brukar överraska folk på röda dagar.

Förr var trettondagsafton en av julens stora festkvällar. Trettondagen var länge julens sista helgdag, och för ungdomarna i byn var aftonen före den sista chansen att hålla gille eller lekstuga innan vardagen tog vid. Festen behövde finansieras, och det gjorde man på ett sätt som i dag hade krävt både tillstånd och en riskanalys: man gick runt.

Judas fick sköta kassan. Ingen har någonsin anklagat stjärngossarna för att vara subtila.

Stjärngossarna drog från gård till gård med en stor, upplyst stjärna på en stång. De sjöng, spelade upp scener ur julevangeliet och fick mat och dryck som betalning, som sedan gick åt på kvällens gille. Uppträdandena kallades stjärnspel eller trettondagsspel och var inspirerade av de kyrkliga spelen i katolska länder. Rollerna gick igen: de tre vise männen med kronor av papper, Maria och Josef, änglar, en rasande kung Herodes med sina soldater och Judas med pungen, som samlade in betalningen. Att förrädaren fick ansvara för kassan säger en del om humorn.

Med tiden fick stjärngossarna rykte om sig att vara mer stök än andakt. Ute i gårdarna kunde besöket bli ganska högljutt, och kring sekelskiftet 1900 hade seden i stort sett försvunnit som folklig tradition. Men den försvann aldrig helt. Mot slutet av 1800-talet började stjärngossarna gå med i luciatågen, och i dag går de sist i luciatåget i vit särk och strut, med stjärnan på en stav. Det är samma figurer, bara betydligt mer städade.

Staffansvisorna har en liknande historia. ”Staffan var en stalledräng” är en medeltida ballad om Stefanus, som enligt legenden var stalldräng hos kung Herodes och såg stjärnan över Betlehem. Hans dag är annandag jul, då man förr red staffansritt i gryningen. I början av 1800-talet tog staffansgossarna upp delar av stjärnspelen, och visorna och spelen flöt ihop. I dag lever visan vidare på samma ställe som stjärngossarna: i luciatåget, där den hör till standardrepertoaren.

I delar av Småland kallades trettondagen förr farängladagen. Namnet kommer från en tid då trettondagen var julens sista helgdag och man trodde att de döda kom hem till gården över julen. På trettondagen fick de vandra tillbaka till sina gravar. Det låter dystert, men det säger mest hur stor julen var: en tid då man väntade hem både levande och döda.

I Stockholms skärgård finns ett av få ställen där den gamla stjärnsången har överlevt som folklig sed. På Möja går stjärnsjungare runt på trettondagsafton med en lysande stjärna och sjunger gamla visor, och den som har sett det brukar beskriva det som något av en karneval. Det är så nära de gamla trettondagsaftnarna man kan komma i dag utan en tidsmaskin.

På andra sidan Östersjön har trettondagen en egen historia. Under 1800-talet slutade julen på trettondagen i östra Finland, medan västra Finland följde den svenska seden och lät julen hålla på till den 13 januari. Därför finns det i Finland i praktiken två datum för julens slut. Hur den andra slutpunkten firas, med granplundring och knutgubbar, berättar vi om på sidan om tjugondag Knut.

Även i Sverige var trettondagen länge julens slut. Det var först i slutet av 1600-talet som julen förlängdes till Knut. I många hem är det ändå trettonhelgen som avgör i praktiken, för en gran som har stått sedan mitten av december har ofta gjort sitt när den 6 januari kommer. Det finns ingen regel som säger att den måste stå kvar en vecka till. Det finns bara barn som gärna vill ha en julgransplundring.

I Sverige är trettondagen en stillsam dag. I flera europeiska länder är den en av årets höjdpunkter. I Spanien är Día de los Reyes Magos, de heliga tre konungarnas dag, den stora presentdagen för barnen. På kvällen den 5 januari går det kungaparader genom städerna, och barnen ställer fram sina skor innan de går och lägger sig. På morgonen har kungarna varit där.

I Italien är det i stället Befana som kommer, en snäll gammal häxa som flyger på kvast natten mot den 6 januari och fyller barnens strumpor med godis. Den som har varit olydig får kol. I Tyskland och Österrike går stjärnsångare runt, utklädda till de tre kungarna, och samlar in pengar till välgörenhet. Med krita skriver de årtalet och bokstäverna C+M+B ovanför dörren, vilket brukar tolkas både som Caspar, Melchior och Balthasar och som den latinska välsignelsen Christus mansionem benedicat, Kristus välsigne detta hus.

I de ortodoxa kyrkorna, som följer den gamla julianska kalendern, infaller trettondagen först den 19 januari. Där handlar högtiden framför allt om Jesu dop. I England slutade julen traditionellt med festkvällen före trettondagen, Twelfth Night. Den kvällen kommer vi snart tillbaka till.

Säg trettondagsafton till någon som går mycket på teater, och tankarna går sällan till januari. Shakespeares komedi Trettondagsafton, på engelska Twelfth Night, skrevs omkring 1601 och har fått sitt namn efter den engelska festkvällen som avslutade julen. Själva pjäsen utspelar sig inte alls i januari. Den handlar om tvillingar som skiljs åt i ett skeppsbrott, förväxlingar och förälskelser i fel personer. Den spelas ofta på svenska scener, och hösten 2026 hade den premiär på Göteborgs stadsteater.

Trettondagsafton har ingen meny, ingen klädkod och ingen sång. Den har bara en ledig dag efter. Det räcker långt.

Själva kvällen saknar i dag fasta traditioner, och det är befriande. Ingen förväntar sig ett särskilt bord, en särskild sång eller en särskild klädsel. Men den har en stor fördel: dagen efter är ledig. Därför har trettondagsafton blivit en vanlig kväll för middag med vänner, ett sista julkalas innan granen åker ut eller en ursäkt att samla dem man inte hann träffa under helgerna.

Det finns ingen traditionell trettondagsmat, så laga vad du vill. Vårt råd är ändå att undvika julmat. Efter tolv dagar av skinka, sill och rester förtjänar alla en gryta, en soppa eller något helt annat. Den som vill hålla kvar en liten tråd till dagen kan servera något med guld i: saffran, honung eller en gyllene tarte tatin. De vise männen hade uppskattat gesten.

Tillbaka till onsdagsmorgonen. Granen barrar, stjärnan lyser i fönstret och ingen behöver gå någonstans. Trettondagen har aldrig bett om särskilt mycket. Ta den för vad den är: en ledig dag mitt i veckan, en vecka före tjugondag Knut, och en sista ursäkt att låta stjärnan lysa en kväll till innan julen packas ner för året.