Första advent 2026: datum, adventsljusstaken och traditionerna

Första advent 2026 är söndag 29 november. Därefter följer andra advent 6 december, tredje advent 13 december och fjärde advent 20 december. Regeln är enkel: första advent är den fjärde söndagen före juldagen. Därför hamnar den alltid mellan 27 november och 3 december.

Första advent är alltid den fjärde söndagen före juldagen.

Datumet flyttar sig alltså varje år, beroende på vilken veckodag juldagen infaller. Det enklaste sättet att räkna är baklänges. Ta söndagen närmast före 25 december – det är fjärde advent – och räkna sedan tre söndagar bakåt. Där har du första advent.

I år får tredje advent sällskap. 13 december 2026 är både tredje advent och luciadagen, så det tredje ljuset tänds samma dag som luciatåget går. Ännu ovanligare blir det 2028, då fjärde advent infaller på julafton. Då tänds det sista ljuset samma dag som tomten väntas, och adventstiden blir bara tre veckor lång.

Är första advent en röd dag? Ja, men bara för att det är en söndag. Alla söndagar är allmänna helgdagar i Sverige, så advent ger ingen extra ledig dag. Det man får är fyra söndagar i rad med en bra anledning att stanna hemma.

Ordet advent kommer från latinets adventus, som betyder ankomst. I kyrkan är det Jesu ankomst man väntar på, och advent är de fyra veckorna av förberedelse inför julen. Första advent är dessutom kyrkoårets nyårsdag. Medan resten av samhället väntar till 1 januari börjar kyrkan sitt nya år här, med en vit och festlig söndag.

På första advent läser kyrkan berättelsen om hur Jesus rider in i Jerusalem på en åsna medan folket ropar hosianna. Ordet brukar översättas med rädda oss, och därför sjungs Hosianna, Davids son i kyrkor över hela landet just den här söndagen. Sedan 1920-talet är första advent en av årets mest välbesökta söndagar i kyrkan.

Förr var advent allt annat än mysigt. Det var en fastetid, i bondesamhället kallad julfasta, då man skulle äta återhållsamt och särskilt undvika kött. Bröllop hölls inte under advent, och högljutt arbete fick helst vänta. Reformationen tog bort fastan, men spåren finns kvar. Lutfisken lades traditionellt i blöt på annadagen den 9 december för att hinna bli klar till jul.

I dag är advent något helt annat. Det är tiden för ljusstakar och stjärnor, glögg och pepparkakor, kalenderluckor och julbak. Väntan finns kvar, men fastan har ersatts av lussekatter. Det får man kalla en rimlig kompromiss.

Adventsljusstaken ser ut som en urgammal svensk tradition, men den är bara omkring 150 år gammal. På 1870-talet tog diakonissorna på Ersta i Stockholm med sig en tysk sed hem: en adventsgran med ett ljus för varje dag i advent. Seden spred sig, och med tiden förenklades den till ett ljus för varje söndag.

Tyskarna gjorde en krans. Vi ställde ljusen på rad.

Förebilden fanns i Tyskland. Där hade prästen Johann Hinrich Wichern i Hamburg 1839 gjort den första kända adventskransen, av ett gammalt vagnshjul, för att fattiga barn skulle kunna räkna dagarna till jul. I stora delar av världen är kransen fortfarande det självklara. I Sverige rätade vi ut den. Ljusen fick stå på rad, och adventsljusstaken med fyra ljus blev vanlig i svenska hem på 1920- och 1930-talen. (Mycket svenskt: samma sak, fast i en rak linje.)

Den elektriska ljusstaken i fönstret är ännu yngre, och den är en svensk uppfinning. 1934 byggde Oscar Andersson på Philips kontor i Göteborg den första elektriska adventsljusstaken. Den hade sju lampor i trappstegsform, precis som de flesta har än i dag. Försäljningen började i liten skala 1937, och 1939 lanserades staken på bred front.

Adventsstjärnan har en liknande historia. Den kommer från Herrnhut i Tyskland, där skolbarn på 1880-talet gjorde stjärnor av papper med ett ljus inuti. Ordet adventsstjärna dyker upp i svenskan 1923, och på 1930- och 1940-talen fick stjärnan sitt stora genombrott. Den ska föreställa stjärnan över Betlehem. I dag är stjärnan och den elektriska staken lika självklara i det svenska decemberfönstret som gardinerna.

Kort svar: i Sverige står de inte för något bestämt. Det finns ingen fast svensk tradition för vad vart och ett av de fyra ljusen betyder, och även inom kyrkan går förklaringarna isär. Ljusen räknar ner till jul. Det är deras viktigaste uppgift, och den sköter de utmärkt.

Vill du ändå ge ljusen en betydelse finns det en vanlig internationell tolkning, särskilt i engelskspråkiga kyrkor. Där står det första ljuset för hopp, det andra för frid, det tredje för glädje och det fjärde för kärlek. Den är vacker och fungerar fint att säga högt när ljuset tänds, men den är inlånad och inte svensk.

En annan väg är att följa kyrkans texter för de fyra söndagarna. Första advent handlar om intåget i Jerusalem och hosiannaropen. Andra advent handlar om att Guds rike är nära. Tredje advent handlar om Johannes döparen, han som skulle bana väg för Herren, och fjärde advent om Maria, som väntar sitt barn. Fyra söndagar, fyra berättelser, ungefär som en följetong.

Och färgen? Svenska adventsljus är oftast vita, ibland röda. Violett och blått är adventstidens färger i kyrkan, så den som vill följa kyrkoåret väljer gärna någon av dem. Hemma är det helt upp till dig, och ingen har ännu blivit ifrågasatt för ett par röda ljus.

Det första ljuset tänds på första advent, alltså på söndagen. Det är regel nummer ett, och den är det få som bråkar om. Den som vill vara riktigt kyrklig kan tända redan på lördagskvällen, eftersom söndagen enligt gammal kyrklig räkning börjar vid helgsmålsringningen klockan sex på lördagen. På jobbet och i skolan tänder man ofta på fredagen, av den enkla anledningen att ingen är där på söndag.

Börja med ljuset längst ut och tänd ett till för varje söndag. De flesta börjar från vänster, och det är det rätta svaret om någon frågar. (Sanningen är att det beror på vilken sida av bordet man sitter på. Ingen har blivit utesluten ur släkten för att ha börjat från höger.) På fjärde advent brinner alla fyra, och har du skött dig bildar de en trappa, med det första ljuset lägst och det sista högst.

Trappan är för många hela poängen, och den kräver lite planering. Tänd gärna staken under veckan, till middagen eller fikat, men bara de ljus som hör till veckan. Då brinner det första ljuset ner mest och det fjärde minst. Brinner ett ljus ner för tidigt byter du det. Ingen räknar, och en trappa med ett utbytt ljus är fortfarande en trappa.

Ska staken bara tändas på söndagar? Nej. I en del hem tänds den bara på helgerna, i andra vid varje måltid, och båda gör rätt. Det enda som gäller är att levande ljus aldrig lämnas utan uppsikt och att staken står på ett brandsäkert underlag en bit från gardinerna. Fyll den gärna med mossa, lingonris eller små kottar, men håll det torra materialet borta från lågorna.

Det klassiska svaret är kvällen före första advent. Då kommer staken upp på bordet och el-ljusstakarna och stjärnorna upp i fönstren, och på söndagen tänds allt. I år betyder det lördag 28 november. (Ja, även om första advent infaller i november. Det är söndagen som bestämmer, inte månaden.)

Det finns ett läger som tycker att allt före första advent är fusk, och det är inte litet. ”Från första advent och inte en dag tidigare” är en hållning som lever i många svenska familjer, ofta ärvd från föräldrar som var lika stränga. Det finns också de som tjuvstartar en vecka tidigare och sover gott ändå. Butikerna valde sida för länge sedan. De pyntar redan i början av november.

Vad kommer fram samtidigt? I de flesta hem är det adventspyntet: el-ljusstakar och stjärnor i fönstren, adventsljusstaken på bordet, julgardiner i köket, en hyacint eller amaryllis och en krans på ytterdörren. Granen och resten av julpyntet får vänta till några dagar före jul. Advent är förrätten. Julen är varmrätten.

Det har inte alltid varit så tidigt. För drygt hundra år sedan visade butikerna sin julskyltning först på skyltsöndagen, söndagen före julafton. Efter andra världskriget blev även första och andra advent skyltsöndagar, och sedan dess har julen smugit sig allt tidigare in i hösten.

Adventskalendern är tysk från början. Enligt berättelsen bakade en mamma i slutet av 1800-talet 24 småkakor åt sin son Gerhard Lang, en för varje dag fram till jul. Som vuxen gjorde han om idén till en tryckt kalender i början av 1900-talet, och på 1920-talet kom kalendrar med luckor att öppna.

Den första svenska adventskalendern kom 1934. Den tecknades av Aina Stenberg-MasOlle på uppdrag av Sveriges Flickors Scoutförbund och hade 24 luckor. Radion började sända en egen kalender i slutet av 1950-talet, och 1960 kom den första julkalendern i tv. Sedan dess har Sverige öppnat en lucka om dagen varje december.

I dag finns kalendrar för alla smaker, med choklad, te, leksaker eller hudvård. Många familjer gör en egen paketkalender med ett litet paket per dag. Regeln är densamma som för ljusen: ta det i lagom takt. Ett paket om dagen räcker, och det behöver inte vara stort. Ett klistermärke, en clementin eller en lapp där det står att ni bakar pepparkakor i kväll gör samma jobb. (Det är luckan som är spänningen, inte innehållet.)

Kalendern börjar alltid 1 december, oavsett när första advent infaller. Därför öppnas lucka ett ibland några dagar före första advent, ibland några dagar efter och ibland samma dag. I år öppnas den första luckan på tisdagen efter första advent.

Första advent är söndagen då mys blir tillåtet. Det finns ingen fast ordning, men de flesta svenska firanden har samma byggstenar: ett tänt ljus, något varmt i koppen och något nybakat på fatet. Många går på adventsgudstjänst eller adventskonsert på förmiddagen och ägnar eftermiddagen åt pynt.

Glögg hör till, varm och kryddig och med russin och mandel i botten av koppen. Pepparkakor likaså, gärna sådana som bakats samma helg. Den som vill pröva lyckan lägger en pepparkaka i handflatan, önskar något och trycker till med pekfingret. Går den i tre bitar slår önskan in. (Går den i fyrtio bitar behövde degen mer tid i kylskåpet.)

Adventsfika är det enklaste sättet att samla folk den här helgen. Ingen förväntar sig julbord, och ingen förväntar sig presenter. Det räcker med glögg, pepparkakor och lussekatter. Bjud grannarna, svärföräldrarna eller kollegorna, och tänd ljuset när alla har kommit.

Och glöm inte att skicka en hälsning till den som bor långt bort. Färdiga hälsningar finns här nedanför, och dikter till varje ljus finns bland våra adventsdikter. Det tredje ljuset tänds i år samma dag som lucia, och allt om den dagen finns i vår guide till lucia. Vill du läsa mer om julens traditioner, från julbord till Kalle Anka, finns de samlade under jultraditioner.

Första advent får all uppmärksamhet, men det är de tre söndagarna efter som bär december. Andra advent 2026 infaller söndag 6 december, tredje advent söndag 13 december och fjärde advent söndag 20 december. Varje söndag tänds ett ljus till, och när alla fyra brinner är det bara fyra dagar kvar till julafton, som i år är en torsdag.

När alla fyra ljusen brinner är det fyra dagar kvar till julafton.

Andra advent är ofta den lugnaste av dem. Pyntet är uppe, julklappslistan är påbörjad och ingen har ännu börjat räkna dagar på allvar. Det är en bra söndag för pepparkaksbak eller för att skriva julkorten, eftersom sista postdagen för inrikes brev brukar ligga runt mitten av december.

Tredje advent är i år något ovanligt: den infaller på luciadagen. Luciatåget i kyrkan blir därmed också adventsgudstjänst, och lussekatterna hamnar på samma fat som glöggen. Fjärde advent, slutligen, är julens generalrepetition. Granen står i hallen, skinkan ligger i kylen och det sista ljuset brinner ned medan någon letar efter tejpen.