Gratulerar.se

Nyårslöften: de vanligaste, varför de spricker och hur du håller dem

Nyårslöften är löften om att ändra något i livet från och med det nya året, och de vanligaste handlar om att träna mer, gå ner i vikt och äta bättre. Fler håller än man tror: i den största svenska studien ansåg sig 55 procent ha hållit sitt löfte efter ett år. Det som skiljer dem som lyckas är oftast formuleringen. Löften om att börja med något håller bättre än löften om att sluta.

Av redaktionen på Gratulerar.se · 8 min läsning · Uppdaterad · Nyårsafton är torsdag 31 december 2026

Andra måndagen i januari, kvart över sex på morgonen. Gymmet är fullt. Vid varje löpband står någon i nya skor och med en beslutsam min, och i omklädningsrummet hänger en lapp om att kläder inte får lämnas i skåpen över natten. Ingen har läst den på ett år.

I mars är hälften av löpbanden lediga igen. Det är den bild de flesta har av nyårslöften: en kort och intensiv förälskelse som tar slut ungefär samtidigt som julkortet åker ner från kylskåpet. Bilden stämmer bara delvis. I den största svenska studien av nyårslöften ansåg sig drygt hälften av deltagarna ha hållit sitt löfte ett helt år senare.

Skillnaden mellan dem som lyckades och dem som gav upp handlade mindre om viljestyrka än man kan tro. Den handlade om hur löftet var formulerat. Här går vi igenom vad svenskarna lovar, varför så många löften spricker och vad forskningen säger om hur du får ditt att hålla. Längre ner finns 82 nyårslöften att låna, från de seriösa till de betydligt mindre seriösa.

Innehåll · 14 avsnitt

De vanligaste nyårslöftena: vad svenskarna faktiskt lovar

Svenskarna lovar ungefär samma saker år efter år. I en stor undersökning bland dem som någon gång har gett ett nyårslöfte svarade 34 procent att de hade lovat att träna mer eller komma i bättre form. Därefter kom att gå ner i vikt (28 procent) och att äta bättre (23 procent). Kroppen vinner, med bred marginal.

Kroppen vinner, med bred marginal. Men skärmtiden kommer starkt.

Alla lovar inte något. I samma undersökning hade ungefär var femte vuxen ett nyårslöfte för det kommande året. Bland dem under 40 var det var tredje, bland dem över 60 bara sex procent. Nyårslöften är med andra ord en sport för de yngre (de äldre har möjligen hunnit se hur det brukar gå).

Bland de yngsta syns också en ny sorts löfte. Var sjunde 18–29-åring har någon gång lovat att använda mobilen mindre, och nästan lika många att dra ner på sociala medier. I befolkningen som helhet gäller det bara fyra procent. Skärmtiden har blivit nyårslöftenas nya cigarett.

Själva seden är inte särskilt gammal i Sverige. I bondesamhället var nyårslöften okända, och vanan att lova sig själv bättring vid årsskiftet kom troligen hit från USA. Löftena har följt tidsandan: på 1960-talet var det bantning som gällde, på 1970-talet miljön och på 1980-talet att sluta röka. Vilket löfte 2020-talet blir ihågkommet för är inte svårt att gissa. Det ligger förmodligen i din ficka just nu.

Varför spricker nyårslöften? Fyra fällor som fäller de flesta

Den vanligaste förklaringen är dålig karaktär. Den är också fel. De flesta nyårslöften spricker av samma fyra skäl, och inget av dem har särskilt mycket med viljestyrka att göra.

Nyårslöften spricker sällan av dålig karaktär. De spricker av dålig formulering.

Den första fällan är att löftet är för vagt. ”Träna mer” går inte att hålla, eftersom det aldrig går att avgöra om man har gjort det. ”Gå en halvtimme varje lunch” går att bocka av. Den andra fällan är att löftet handlar om att sluta med något. ”Sluta äta godis” är en lång rad tillfällen att misslyckas, varje dag, året runt. Mer om just det i nästa avsnitt.

Den tredje fällan är att lova för mycket på en gång. Den som från den 1 januari ska börja träna, sluta snusa, läsa en bok i veckan och lära sig spanska har gett sig själv fyra nya jobb samtidigt. Välj ett.

Den fjärde är allt eller inget-tänkandet. En missad vecka blir beviset på att det inte går, och löftet skrotas i stället för att fortsätta efter snedsteget. Det är så gymmen töms i mars. Inte för att folk slutar vilja, utan för att de slutar tro att de kan.

Bland dem som har gett upp nyårslöften helt är invändningen ofta densamma: vill man verkligen ändra något, varför vänta till januari? Det är ett bra argument, men det missar en sak. Ett nytt år är ett av få tillfällen då vardagen ändå startar om, och en ny vana är lättare att bygga när de gamla rutinerna har tagit paus.

Så håller du ditt nyårslöfte: det här säger forskningen

Den största svenska studien av nyårslöften följde drygt tusen personer under hela 2017. Deltagarna formulerade sitt löfte i slutet av december och svarade sedan på frågor om hur det gick. Efter ett år ansåg sig 55 procent ha hållit sitt löfte. Det är fler än de flesta tror.

Ett löfte om att börja ger dig något att göra. Ett löfte om att sluta ger dig bara något att låta bli.

Det mest användbara resultatet gällde formuleringen. De som hade lovat att börja med något lyckades klart bättre än de som hade lovat att sluta med något: 58,9 procent mot 47,1. ”Jag ska äta frukt till eftermiddagskaffet” slår alltså ”jag ska sluta äta kakor”, trots att de i praktiken betyder ungefär samma sak. Ett löfte om att börja ger dig något att göra. Ett löfte om att sluta ger dig bara något att låta bli.

Ett annat resultat är nästan lika intressant. Deltagarna delades in i grupper som fick olika mycket stöd under året, och gruppen som fick lite stöd lyckades bäst. Gruppen som fick mest stöd lyckades inte bättre än de som inte fick något alls. Mer hjälp är alltså inte automatiskt bättre hjälp, och det är ett gott skäl att inte bygga sitt löfte kring tre appar och ett kalkylark.

Av det går det att bygga en enkel metod. Formulera löftet som något du ska börja göra, och gör det konkret: vad, när och hur ofta. Välj ett löfte, inte fem. Skriv ner det och berätta för en person du litar på. Bestäm också i förväg vad du gör den vecka du missar, nämligen fortsätter veckan efter. Det är hela skillnaden mellan ett snedsteg och ett avbrott.

Så formulerar du ett nyårslöfte som håller

Du behöver: penna och papper (eller anteckningar i mobilen), en person du kan berätta för

  1. Välj ett enda område du vill förändra, till exempel sömn, träning eller pengar.
  2. Formulera löftet som något du ska börja göra: ”Jag ska gå och lägga mig före 23” i stället för ”Jag ska sluta sitta uppe”.
  3. Gör det mätbart med en tid eller en frekvens, så att du kan avgöra varje vecka om du har hållit det.
  4. Skriv ner löftet på nyårsdagen och berätta det för en person du litar på.
  5. Bestäm i förväg vad du gör när du missar: du börjar om nästa dag, utan att ge upp hela löftet.
  6. Stäm av efter en månad och justera löftet om det visade sig vara för stort.

Roliga nyårslöften – och varför de ibland håller bäst

Alla nyårslöften behöver inte förbättra mänskligheten. Ett roligt nyårslöfte har två fördelar: det går att säga högt vid middagsbordet utan att någon himlar med ögonen, och det går ofta faktiskt att hålla. ”I år ska jag lära mig vad alla knappar på diskmaskinen gör” är både ett skämt och ett helt rimligt mål.

Det bästa roliga löftet har en kärna av sanning. ”Jag lovar att sluta säga att jag ska börja på måndag” fungerar för att alla känner igen sig. Det sämsta är det som egentligen är en pik mot någon annan (”I år ska jag ha mer tålamod med svärmor”), särskilt om svärmor sitter vid samma bord. Tjugo roliga nyårslöften att låna finns längre ner, och vill du skicka ett skämt i stället för ett löfte finns roliga nyårshälsningar.

Alternativ till nyårslöften: årets ord, månadslöften och tacksamhetslistan

Den som har tröttnat på löften kan prova något annat. Årets ord är ett enda ord som får styra året, till exempel ”lugn”, ”modig” eller ”ute”. Det är inget mål som kan misslyckas, bara en riktning att återvända till när man är osäker.

Ett ord kan inte brytas. Det är hela poängen med årets ord.

Månadslöften delar upp året i tolv korta experiment. I januari kanske du lagar mat hemma fem dagar i veckan, i februari går du och lägger dig före elva. En månad är kort nog att orka och lång nog att märka om vanan är värd att behålla.

Tacksamhetslistan vänder på hela idén. I stället för att skriva vad som ska bli bättre skriver du ner vad som var bra under året som gått, och vad du vill ha mer av. I familjer som har slutat lova saker är det ett vanligt sätt att börja nyårsdagen, och det ger ett trevligare samtal vid frukosten än ännu en diskussion om gymkort.

Och så finns listan över saker att sluta med, för de små tidstjuvarna: att scrolla i sängen, att tacka ja till möten utan agenda, att köpa böcker man aldrig läser. Den fungerar bäst när varje punkt är liten och har ett tydligt alternativ. Att sluta scrolla i sängen går lättare om boken redan ligger på kudden.

Ditt nyårslöfte för 2027: ett enda, och skrivet på nyårsdagen

Tillbaka på gymmet i mars. Löpbanden är inte fulla längre, men de är inte tomma heller. Några av dem som stod där i januari är kvar, och det är sällan de mest beslutsamma. Det är de som lovade något litet, konkret och möjligt, och som fortsatte efter veckan de missade.

Så: välj ett löfte. Formulera det som något du ska börja med. Skriv ner det på nyårsdagen, berätta det för en person och bestäm vad du gör när det går snett. Resten är upprepning. Och upprepning är den enda trollformel som finns. Mer om kvällen då löftena ges finns i vår guide till nyårsafton 2026.

Nyårslöften för hälsa och träning

De vanligaste löftena är också de som oftast formuleras fel. De här är skrivna som något du ska börja med, med en tydlig gräns för när du har lyckats. Byt gärna siffrorna mot sådana som passar ditt liv – ett löfte du klarar slår ett ambitiöst som du överger i februari.

I år ska jag promenera en halvtimme varje lunch, regn eller inte.

Jag ska träna två gånger i veckan, och en av gångerna får vara en lång promenad.

Jag ska äta frukt eller grönsaker till varje lunch.

Jag ska gå och lägga mig före klockan 23 på vardagarna.

Jag ska ta trapporna i stället för hissen på jobbet.

Jag ska laga middag hemma minst fyra kvällar i veckan.

Jag ska dricka ett glas vatten före morgonkaffet.

Jag ska prova en ny träningsform varje kvartal.

Jag ska boka den hälsokontroll jag har skjutit upp i tre år.

Jag ska välja alkoholfritt minst en helg i månaden.

Jag ska stretcha tio minuter varje kväll medan nyheterna går.

Jag ska springa (eller gå) ett lopp i höst och anmäla mig redan i januari.

Nyårslöften om pengar och jobb

Ekonomi är det område där löften mest tjänar på att automatiseras. Ett löfte som sköter sig självt den 25:e varje månad håller bättre än ett som kräver ett nytt beslut varje gång du står i kassan.

Jag ska föra över 500 kronor till sparkontot samma dag som lönen kommer.

Jag ska gå igenom mina prenumerationer i januari och säga upp dem jag inte använder.

Jag ska ha en matbudget och följa upp den varje söndag.

Jag ska ta med matlåda till jobbet tre dagar i veckan.

Jag ska be om ett lönesamtal före sommaren.

Jag ska lära mig en ny sak i jobbet varje kvartal och skriva ner vad det var.

Jag ska ta ut all semester jag har rätt till.

Jag ska stänga av jobbmejlen i mobilen efter klockan 18.

Jag ska spara till en resa och sätta ett datum i kalendern redan nu.

Jag ska sälja tre saker jag inte använder på Blocket före februari.

Nyårslöften för vänner, familj och kärlek

Det här är löftena som få ångrar. Gör dem konkreta med en tid och ett namn, annars blir de lika vaga som ”träna mer”.

Jag ska ringa mormor varje söndag i stället för att bara skicka sms.

Jag ska bjuda hem någon på middag en gång i månaden.

Jag ska träffa vännen jag alltid säger ”vi måste ses” till – och boka dagen redan i januari.

Jag ska skicka ett handskrivet kort på födelsedagar i stället för en emoji.

Jag ska ha en skärmfri kväll i veckan med min partner.

Jag ska svara på meddelanden samma dag.

Jag ska säga tack oftare, och säga varför.

Jag ska ta en promenad med barnen varje helg, utan mål.

Jag ska lära mig vad grannarna i trapphuset heter.

Jag ska planera en helg bort med de närmaste vännerna och vara den som tar initiativet.

Nyårslöften för mindre skärmtid och en lugnare vardag

Skärmtiden är det löfte som växer snabbast bland yngre. Problemet är att ”mindre mobil” är ett sluta-löfte. Knepet är att bestämma vad du ska göra i stället, och det är så de här är skrivna.

Jag ska läsa en bok i sängen i stället för att scrolla.

Jag ska lägga mobilen i hallen under middagen.

Jag ska ta en promenad utan hörlurar en gång i veckan.

Jag ska flytta de sociala medierna från startskärmen till en mapp längst bak.

Jag ska ha en väckarklocka i sovrummet och laddaren i köket.

Jag ska se en film från början till slut utan att titta på mobilen.

Jag ska rensa en låda eller ett skåp varje helg.

Jag ska ha en söndagsmorgon i veckan utan planer.

Jag ska vara ute i dagsljus varje dag, även i januari.

Jag ska skriva tre rader i en dagbok varje kväll.

Nyårslöften för att lära sig något nytt

Löften om att lära sig något håller ofta bäst, eftersom de har ett innehåll och inte bara en gräns. Välj något du redan är nyfiken på, inte något du tycker att du borde kunna.

Jag ska läsa en bok i månaden, och ljudböcker räknas.

Jag ska lära mig tre nya rätter som jag kan laga utan recept.

Jag ska lära mig grunderna i ett nytt språk före sommarens resa.

Jag ska gå en kurs i något jag aldrig har provat.

Jag ska lära mig känna igen tio fåglar vid fågelbordet.

Jag ska gå på museum eller teater en gång i månaden.

Jag ska lära mig spela en hel låt på gitarren, inte bara introt.

Jag ska odla något ätbart, även om det bara är persilja på fönsterbrädan.

Jag ska lära mig byta däck på bilen själv.

Jag ska läsa en klassiker som jag hittills bara har låtsats att jag har läst.

Roliga nyårslöften att låna

Tjugo nyårslöften för den som vill säga något vid tolvslaget men inte riktigt vill binda sig. Flera av dem går faktiskt att hålla, vilket är mer än man kan säga om de flesta seriösa. Vill du hellre låta någon annan välja ditt löfte finns nyårslöftesauktionen bland våra nyårslekar.

I år ska jag sluta säga att jag ska börja på måndag.

Jag lovar att läsa villkoren innan jag klickar på ”godkänn”. Minst en gång.

I år ska jag lära mig vad alla knappar på diskmaskinen gör.

Jag lovar att svara på mejl inom en vecka. Eller en månad. Vi får se.

I år ska jag laga en rätt utan att brandvarnaren deltar.

Jag ska sluta köpa böcker jag inte läser. I stället ska jag köpa böcker jag ska läsa. Snart.

Mitt nyårslöfte är att skriva rätt årtal på första försöket. Senast i april.

I år ska jag hitta den andra vanten i varje par.

Jag lovar att gå till gymmet lika många gånger som jag betalar för det. Ungefär.

I år ska jag bli en morgonmänniska. Från och med klockan tio.

Jag ska bli en sådan person som har en penna som fungerar i hallen.

Mitt nyårslöfte är att ge färre nyårslöften. Det här är det enda.

I år ska jag äntligen ta reda på vilken sladd som går till vad.

Jag lovar att inte äta upp hela chipspåsen. Jag köper två små i stället.

I år ska jag hälla i tvättmedel innan jag startar maskinen. Varje gång.

Mitt löfte är att sluta prata om vädret i hissen. Det blir ett tyst år.

I år ska jag se klart alla serier jag har påbörjat. Det blir mitt heltidsjobb.

Jag lovar att vattna krukväxterna innan de ser ut som en naturdokumentär om torka.

I år ska jag lära mig säga nej. Utom till tårta.

Mitt nyårslöfte är samma som förra året. Det är i princip oanvänt.

Nyårslöften att ge tillsammans – för par, familjen och vännerna

Ett gemensamt löfte har en inbyggd påminnelse: den andra personen. Det passar par, kompisgäng och familjer med barn, och det fungerar bäst när alla får vara med och välja.

Vi ska ha en dejtkväll i månaden, och vi turas om att planera den.

Vi ska äta middag tillsammans vid bordet minst fem kvällar i veckan.

Vi ska göra en utflykt i närheten varje månad, till en plats ingen av oss har varit på.

Vi ska ha spelkväll varje fredag, och den som förlorar diskar.

Vi ska läsa högt för barnen varje kväll, även när de säger att de är för stora.

Vi ska resa någonstans i Sverige där ingen av oss har varit.

Vi ska träffa gänget minst en gång i månaden och boka nästa gång innan vi skiljs åt.

Vi ska städa tillsammans en kvart varje kväll i stället för hela lördagen.

Vi ska prova en ny rätt varje söndag och sätta betyg på den.

Vi ska skriva ner ett fint minne från varje månad och läsa upp dem nästa nyårsafton.

Vanliga frågor

Vad är ett nyårslöfte?

Ett nyårslöfte är ett löfte man ger sig själv vid årsskiftet om att ändra något i sitt liv under det kommande året, oftast en vana. Löftet ges traditionellt på nyårsafton eller nyårsdagen och gäller från den 1 januari. Seden är inte särskilt gammal i Sverige, var okänd i bondesamhället och kom troligen hit från USA.

Hur många håller sina nyårslöften?

Fler än man tror. I den största svenska studien ansåg sig 55 procent av deltagarna ha hållit sitt löfte efter ett helt år. I en annan svensk undersökning hade var tredje brutit sitt löfte i mars, medan drygt hälften fortfarande höll det. De som lovade att börja med något lyckades bättre än de som lovade att sluta.

Vilket är det vanligaste nyårslöftet i Sverige?

Att träna mer eller komma i bättre form. Ungefär var tredje svensk som har gett ett nyårslöfte har lovat just det. Därefter följer att gå ner i vikt och att äta bättre. Bland 18–29-åringar har löften om att använda mobilen och sociala medier mindre blivit betydligt vanligare än i resten av befolkningen.

När ger man nyårslöften?

De flesta formulerar sitt löfte på nyårsafton, gärna vid middagsbordet eller strax efter tolvslaget, och låter det gälla från nyårsdagen. Det finns ingen regel. Många tycker att nyårsdagen är bättre, när man är utvilad och kan skriva ner löftet i lugn och ro. Nyårsafton 2026 är en torsdag och nyårsdagen en fredag.

Hur många nyårslöften ska man ha?

Ett. Ju fler löften, desto större risk att alla spricker samtidigt, eftersom varje löfte kräver energi och uppmärksamhet. Ett enda konkret löfte, formulerat som något du ska börja med, har bäst chans. Vill du ändra flera saker kan du ta dem en i taget, till exempel som månadslöften.

Vad gör man om man bryter sitt nyårslöfte?

Fortsätter. En missad vecka är ett snedsteg, inte ett avbrott, och det är just allt eller inget-tänkandet som får de flesta att ge upp. Det hjälper att i förväg bestämma vad du gör när det går snett, till exempel att alltid börja om nästa dag. Justera gärna löftet om det visade sig vara för stort.

Vad heter nyårslöfte på engelska?

New Year’s resolution. Ordet resolution betyder ungefär beslut eller föresats, och man säger ”to make a New Year’s resolution” när man ger ett. Seden är äldre och starkare i den engelskspråkiga världen än i Sverige, och det är troligen därifrån den har kommit hit.

Kan barn ge nyårslöften?

Ja, och barn är ofta bra på det, eftersom de väljer konkreta saker. Hjälp barnet att formulera något roligt och möjligt, som att läsa en bok i månaden, lära sig cykla utan stödhjul eller laga middag med en förälder en gång i veckan. Ett gemensamt familjelöfte fungerar också bra, eftersom alla påminner varandra.

Är det någon idé med nyårslöften?

Ja, om du formulerar dem rätt. Ett nyårslöfte är ingen magi, men ett nytt år är ett naturligt tillfälle att börja om, och fler håller sina löften än ryktet säger. Det som gör störst skillnad är att löftet är litet, konkret och handlar om att börja med något snarare än att sluta.

Läs också