Julevangeliet: hela texten ur Lukas 2 och berättelsen bakom den

Julevangeliet är de tjugo första verserna i Lukasevangeliets andra kapitel. Där berättas hur kejsar Augustus befaller en skattskrivning, hur Josef och Maria tar sig till Betlehem, hur barnet föds och läggs i en krubba och hur en ängel visar sig för några herdar på marken utanför staden. Hela texten finns högst upp på sidan.

Julkrubban är två berättelser i en. Herdarna kommer från Lukas, de vise männen från Matteus.

Lukas är den ende av evangelisterna som berättar om herdarna. Matteus har en egen berättelse om Jesu födelse, med stjärnan och de vise männen, och den återkommer vi till längre ner. Markus och Johannes hoppar över födelsen helt: Markus börjar med Johannes döparen i öknen och Johannes med ”I begynnelsen var Ordet”. Julkrubban i kyrkan och i fönstret är alltså två berättelser i en, och därför trängs herdarna och de vise männen ofta vid samma krubba.

Enligt traditionen skrevs evangeliet av läkaren Lukas, som nämns i Kolosserbrevet, och forskarna daterar det oftast till åren 75–90 efter Kristus. Det är skrivet på grekiska och tillägnat en man som Lukas kallar ”ädle Teofilus”. Det förklarar varför Lukas är så noga med vem som styrde i Rom och i Syrien. Han placerar en liten händelse i en stad i Judeen mitt i världshistorien.

I kyrkan läses julevangeliet ofta tillsammans med profeten Jesaja, kapitel 9, om folket som vandrar i mörkret och ser ett stort ljus. Den versen och fler bibelcitat om julen finns bland våra julcitat.

Julevangeliet läses i kyrkan på julafton, under julnatten och på juldagen, och varje gudstjänst har sin egen publik. Julbönen på julaftons eftermiddag består oftast av sång, julevangeliet och en kort predikan, och på många håll spelar barnen ett julspel. Den har blivit allt populärare, och för många familjer är den årets enda kyrkbesök, den stund då man går och sjunger in julen.

Julottan skulle börja klockan sex enligt 1686 års kyrkolag. I Rättvik tyckte man att fyra var lagom.

Julnattsmässan firas kring midnatt mellan julafton och juldagen. Den är en mässa med nattvard och har vuxit i Svenska kyrkan, delvis på julottans bekostnad.

Julottan är den äldsta av de tre och hålls tidigt på juldagsmorgonen. Enligt 1686 års kyrkolag skulle den börja klockan sex. I dag ligger många julottor mellan sex och åtta, men i några kyrkor börjar den fortfarande klockan fyra. I Rättviks kyrka har man hållit fast vid den tiden sedan 1500-talet, med undantag för några år på 1990-talet då julottan flyttades till sju så att tv kunde sända den. 2026 infaller julottan på fredagsmorgonen den 25 december, och julottor och julböner nära dig hittar du bland våra julevenemang.

Hemma läses julevangeliet i många familjer vid en bestämd tid, ofta strax före julbordet, och nästan alltid av samma person år efter år: mamma, farmor eller morfar. Det gäller också i familjer som annars inte är troende. För dem är läsningen en tradition bland andra, som granen och dansen runt den, och kanske är det just därför den har hållit. Hur resten av dagen brukar se ut beskriver vi bland jultraditionerna.

Berättelsen börjar inte i Betlehem utan i Rom. Augustus var den förste romerske kejsaren och regerade från år 27 före Kristus till sin död år 14 efter Kristus. Hans påbud får ett ungt par från Nasaret att ge sig av, och Lukas vill att läsaren ska se kontrasten. Världens mäktigaste man skriver en order, och i en avkrok av hans välde föds ett barn som läggs i en foderkrubba.

Kvirinius, som stavas Quirinius i nyare översättningar, var romersk ståthållare i Syrien, och här börjar det skava för historikerna. Hans skattskrivning i Judeen genomfördes år 6 efter Kristus, medan Herodes den store, som enligt Matteus var kung när Jesus föddes, dog omkring år 4 före Kristus. Romarnas skattskrivningar krävde dessutom inte att folk reste till sin släkts hemstad. Bibelforskarna är inte överens om hur uppgifterna går ihop. En vanlig förklaring är att Lukas ville visa att Jesus föddes i Betlehem, Davids stad, där Messias enligt profetiorna skulle komma ifrån.

En följd av allt detta är att året vi räknar från inte stämmer. Forskarna placerar oftast födelsen några år före vår tideräknings början. Varför vi ändå firar just i december går vi igenom i guiden om julafton och varför vi firar jul.

Josef var ”av Davids hus och släkt”, och därför går resan till Betlehem, kung Davids hemstad. Maria är hans trolovade, alltså lovad till honom men ännu inte hans hustru, och hon är havande, det vill säga gravid. Mer än så berättar Lukas inte om dem här. Josef säger inte ett enda ord i hela julevangeliet.

Josef säger inte ett enda ord i hela julevangeliet. Värdshusvärden finns inte ens med.

Sedan kommer meningen som har fått bära mycket: det fanns icke rum för dem i härbärget. Det grekiska ord som har översatts med härbärge kan betyda både värdshus och gästrum, och längre fram i samma evangelium används det om rummet där Jesus äter påskalammet med lärjungarna. Också där skriver 1917 års översättning härbärget. En del forskare tror därför att familjen inte blev nekad ett rum på ett värdshus, utan att gästrummet i huset var fullt och att barnet fick ligga där djuren åt. Någon värdshusvärd som slår igen dörren finns i alla fall inte i texten.

Maria får julevangeliets kanske vackraste mening: hon ”gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta”. Medan herdarna springer runt och berättar för alla är det hon som stannar upp.

Herdar hörde inte till de förnäma i samhället. De levde utomhus med sina djur och vaktade dem om natten. Det är för dem ängeln visar sig, inte för prästerna i templet eller de mäktiga i Jerusalem, och den tanken går igen i hela Lukasevangeliet: de små och de fattiga får höra nyheten först.

Ängeln har inget namn i julevangeliet. Det är i kapitlet före, när Maria får beskedet att hon ska föda en son, som ängeln heter Gabriel. Efter budskapet kommer ”en stor hop av den himmelska härskaran”, alltså en hel här av änglar, och prisar Gud med lovsången som har blivit julens mest kända rad: ”Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden.” På latin börjar den Gloria in excelsis Deo, och den har gett namn åt gloria, lovsången i mässan.

Herdarna tvekar inte. De går in till Betlehem, hittar barnet, berättar vad de har hört och vänder sedan tillbaka till sina får, prisande och lovande. Berättelsen slutar med att alla går hem glada, och det är kanske därför den passar så bra en mörk kväll i december.

Ställ fram en julkrubba och räkna figurerna. Oxen och åsnan finns inte i julevangeliet. De kom in i bilden senare och brukar kopplas till en rad hos profeten Jesaja: ”En oxe känner sin ägare och en åsna sin herres krubba.” Att det fanns djur i närheten är rimligt, eftersom barnet läggs i en krubba, men texten nämner inga.

Oxen och åsnan står inte i julevangeliet. De flyttade in i krubban senare och har bott kvar sedan dess.

Inte heller något stall nämns. Lukas talar bara om krubban och härbärget. Det står ingenting om snö, om att Maria red på en åsna eller om en kall natt. Och stjärnan finns inte hos Lukas alls. Den hör till Matteus, liksom de vise männen, som aldrig möter herdarna i någon av berättelserna.

Datumet saknas också. Varken Lukas eller Matteus säger när på året Jesus föddes. Att vi firar den 24 och 25 december har andra förklaringar, och dem går vi igenom på sidan om julafton.

Vårt råd: låt barnen ha både oxen och de vise männen i julkrubban. Men berätta gärna vilka som kommer från Bibeln och vilka som har flyttat in senare. Det brukar bli en av kvällens bästa diskussioner.

Matteus berättar en helt annan julhistoria. Hos honom finns inga herdar och inga änglar på marken. I stället kommer ”vise män från österns länder” till Jerusalem och frågar efter den nyfödde judakonungen, eftersom de har sett hans stjärna. Kung Herodes blir förskräckt. Han skickar dem till Betlehem och ber dem komma tillbaka och berätta var barnet finns, så att också han kan hylla det. Stjärnan går före dem och stannar över huset, och där ger de barnet guld, rökelse och myrra. Sedan varnas de i en dröm och tar en annan väg hem.

Matteus säger aldrig att de vise männen var tre. Det var gåvorna som var tre.

Lägg märke till ordet huset. Hos Matteus är familjen inte i något härbärge, och de vise männen kommer troligen en tid efter födelsen. Texten säger inte heller att de var tre eller att de var kungar. Antalet har man räknat fram ur de tre gåvorna, och namnen Kasper, Melker och Baltsar kom med legenderna. Berättelsen fortsätter mörkt, med flykten till Egypten och barnamorden i Betlehem.

I kyrkoåret hör de vise männen till trettondedag jul, den 6 januari, som 2027 är en onsdag. Läs mer om dagen och dess seder i vår guide till trettondagen. Från samma berättelse kommer stjärngossarna, med struthattar och stjärnor på stavar, och hur de hamnade i luciatåget berättar vi i artikeln om stjärngossar i luciatåget. Hela Matteus berättelse i 1917 års översättning finns längre ner på sidan.

Den som växte upp med julevangeliet hör ofta 1917 års version framför sig, med ”Och det hände sig vid den tiden” och ”I skolen finna ett nyfött barn”. Den som har gått på julbön de senaste decennierna har oftare hört en modern översättning. Den kom först i Nya testamentet 1981 och blev sedan en del av Bibel 2000. Berättelsen är densamma, men språket skiljer sig på några punkter som är värda att känna till.

”I skolen finna” betyder ”ni ska finna”. Det är hela hemligheten.

Den mest märkbara skillnaden är verbformerna. 1917 års text böjer verben i plural, som man skrev förr: herdarna ”voro” på marken, ”höllo” vakt och ”funno” Maria och Josef. Den använder också I och eder där vi i dag säger ni och er, och därför låter ”I skolen finna” främmande för många. Det betyder helt enkelt ”ni ska finna”. Bibel 2000 är skriven på modern svenska rakt igenom, och där uppmanar ängeln herdarna att inte vara rädda i stället för det gamla ”Varen icke förskräckta”.

En del ord har bytts ut. Kvirinius har blivit Quirinius, och landshövdingen har blivit ståthållare, vilket ligger närmare vad han faktiskt var. Maria beskrivs inte längre som havande utan som att hon väntar sitt barn, och där 1917 skriver att det inte fanns rum i härbärget talar den nya översättningen om plats.

Den största skillnaden gäller änglarnas lovsång. I 1917 års översättning är det frid på jorden ”bland människor till vilka han har behag”, alltså de människor Gud har glädje i. Bibel 2000 formulerar det så här: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (Lukas 2:14, Bibel 2000 © Svenska bibelsällskapet, bibeln.se) Båda versionerna försöker fånga samma tanke, att freden gäller dem som Gud ser med välvilja, men den nyare låter mer som ett urval.

Vilken ska man läsa? Vårt råd: den som betyder något för dem som lyssnar. För farmor är det 1917, och ingen modern formulering slår ”Ära vare Gud i höjden” i ett mörkt vardagsrum. För sexåringen fungerar en berättelse med egna ord bättre, och två sådana finns längre ner. Bibel 2000 får inte kopieras fritt, och därför trycker vi bara 1917 års text här.

Hela julevangeliet tar ungefär tre minuter att läsa högt i lugn takt. Det är kort för en vuxen och långt för en fyraåring, särskilt med 1917 års språk. Dela därför upp texten i de tre scener den redan har: resan och födelsen, herdarna och änglarna, och besöket vid krubban. Läs en scen i taget och stanna upp mellan dem.

Låt barnen göra något medan du läser. De kan hålla i figurerna från julkrubban och flytta fram herdarna när de börjar gå mot Betlehem. Eller så spelar ni julevangeliet som ett litet julspel, med en Maria, en Josef, en ängel och så många herdar och får som familjen räcker till. Den som läser blir berättare, ungefär som i julspelen på julbönen.

Förklara de svåra orden före läsningen, inte mitt i. Barn fastnar på krubba, härbärge och lindade, och vuxna fastnar på vederfaras. Tabellen här nedanför räcker långt. För de minsta finns två berättelser med egna ord längre ner, en kort för förskolebarn och en längre för barn som har börjat skolan. Och var beredd på frågan om var tomten är. (Han är inte med. Han hade fullt upp på annat håll.)

Tillbaka i vardagsrummet, halv fem på julafton. Farmor läser den sista versen, den om herdarna som vänder tillbaka och prisar Gud, tar av sig glasögonen och stänger bibeln. Sjuåringen undrar var oxen var. Morbror säger att han alltid har trott att de vise männen kom samtidigt som herdarna.

Så fungerar julevangeliet. Det är ingen text man läser en gång och sedan är klar med, utan en som man hör varje år och upptäcker något nytt i. Nästa år frågar någon vad härbärge betyder. Om några år är det sjuåringen som läser.

Vill du skicka en rad ur texten till någon finns bibelverser till julkortet här nedanför. Fler hälsningar hittar du bland våra julhälsningar, och hur du skriver själva kortet går vi igenom i guiden vad skriver man i ett julkort. Sångerna som brukar följa efter läsningen, från Stilla natt till Var hälsad, sköna morgonstund, finns bland våra julsånger med text.