Dikter om Sverige - För Nationaldagen

Du land av skogar, sjöar, fjäll, vårt hem, vår familj, vårt allt. I dag vi firar det vi har, och tackar för vårt land så kärt.

Under blått och gult vi samlas här, och firar landet som vi har kärt. Från norr till söder, öst till väst, är Sverige våra hjärtans fest.

På denna dag vi stannar upp och höjer glädjens fulla mugg. För Sverige, hem och trygghet god, för frihet, framtid och mod.

Vi är ett folk av tusen sjöar, av djupa skogar, vida moar. Vi bär på drömmen om ett land där alla står med öppen hand. I dag vi firar det gemensamma, och lovar att det ska fortbestå, detsamma.

Sex juni - en dag för alla här, för dig och mig och Sverige kärt. Vi firar inte bara historia, utan också framtid, hopp och gloria. För Sverige är vi tillsammans, och i det finner vi vårt sanna sammanhang.

Blått och gult i sommarvind, Sverige i mitt hjärta, för alltid mitt.

Glad nationaldag! Må Sverige fortsätta vara ljus och fritt.

Under flaggans färger står vi samman, och firar det som gör oss ett.

I björkars sus och tallars doft, i sommarnattens ljusa loft, där ligger landet som jag älskar. Sjöar blanka, ängar gröna, och kvällens sol som gör allt skönt. Detta är mitt hem, min jord, och kärare än alla ord.

Från Lapplands fjäll till Skånes slätt, från Gotlands kust till Värmlands skog. Varje landskap bär en saga, och varje skog har något att säga. Sverige är en dikt av natur, skriven med skogar, berg och sjöars kontur.

Skärgården glittrar i junikväll, och kanotleden slingrar förbi varje häll. Älgarna står vid markens rand, och blåbären mognar i ditt land. Ingenstans är sommarn som här, där midnattssolen lyser klar.

Vi byggde detta land tillsammans, med öppenhet och samförstånd. Här har vi plats för alla röster, och frihet är vårt starkaste band. På denna dag vi påminner oss att demokrati är inget vi tar för givet, utan något vi vårdar, varje dag i livet.

I det lilla landet högt i norr har vi vävt en dröm som aldrig dör. Om rättvisa, om jämlikhet, om trygghet och barmhärtighet. Det är inte perfekt, men det är vårt, och vi arbetar vidare, det är aldrig för svårt.

Om jag skulle måla mitt land skulle jag börja med det blåa. Sjöarnas spegelblanka yta, himlens oändliga blå. Sen skulle jag lägga till det gröna, allén av skogar djupa, sköna. Och sist det gula, solens sken, som gör att hela Sverige ler igen. Så ser mitt hemland ut i mitt hjärta, och därför firar vi i dag, med glädje utan smärta.

Det finns ett land som bär mig, som format den jag är. Där sommarnätterna är ljusa och höstens färger står i skär. Där vintern lär oss tålamod och våren ger oss hopp. Det är mitt hem, det är mitt Sverige, och det bor djupt i min kropp. På nationaldagen stannar jag och känner tacksamheten stiga. För det här landet, denna jord, är en del av mig som vägrar tiga.