Klassen står samlad bakom skolans stängda dörrar. Någon tar ton, och plötsligt sjunger alla: ”Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår!” De fyra första raderna går lysande. Vid ”Inga stormar än” blir det glesare, och vid lagrarna sjunger mest mentorn.
Det är inte konstigt. Texten är över 170 år gammal, full av ord som ingen använder längre, och de flesta har bara hört den en gång om året. Här finns hela texten, berättelsen om läkaren och prinsen som skrev den, och vad det egentligen är man sjunger om.
Innehåll · 10 avsnitt
Studentsången text: Sjung om studentens lyckliga dag
Studentsången har två verser, och det är nästan alltid den första som sjungs på studenten. Den börjar med ”Sjung om studentens lyckliga dag”, slutar med ett hurra och tar ungefär en minut. Den andra versen, den om Svea och fäderneslandet, hör man mest när en manskör sjunger hela sången på en konsert.
De flesta kan första raden. Många kan fyra. Efter ”Inga stormar än” börjar mumlet.
Texten finns i några varianter. I prins Gustafs egna noter står ”Sjungom studentens lyckliga dag”, men i tidiga tryck står ”Sjung om”, och båda formerna har levt kvar sedan dess. Sätherberg skrev från början ”i vårt sinne bo”, som senare blev ”i våra sinnen bo”, vilket passar rytmen bättre. Här är båda verserna i den form som de flesta sångböcker använder i dag.
Studentsången: hela texten, båda verserna
Första versen följer den form som Institutet för språk och folkminnen återger. I andra versen skiljer sig några ord mellan sångböckerna: en del skriver ”fornstora dar” i stället för ”forntida dar”, ”segerns” i stället för ”segrens” och ”trohets helga band” utan ”vår”. Melodin är densamma. Båda verserna får kopieras och skrivas ut fritt.
Studentsången, vers 1
Sjung om studentens lyckliga dag, låtom oss fröjdas i ungdomens vår! Än klappar hjärtat med friska slag, och den ljusnande framtid är vår. Inga stormar än i våra sinnen bo. Hoppet är vår vän, vi dess löften tro, när vi knyta förbund i den lund, där de härliga lagrarna gro! där de härliga lagrarna gro! Hurra!
— Text: Herman Sätherberg (1812–1897). Musik: prins Gustaf (1827–1852), 1851
Studentsången, vers 2
Svea, vår moder, hugstor och skön, manar till bragd som i forntida dar, vinkar med segrens och ärans lön, men den skörd utan strid man ej tar. Aldrig slockne då känslans rena brand, aldrig brista må vår trohets helga band, så i gyllene frid som i strid. Liv och blod för vårt fädernesland! Liv och blod för vårt fädernesland! Hurra!
— Text: Herman Sätherberg (1812–1897). Musik: prins Gustaf (1827–1852), 1851
Nya verser till Studentsångens melodi
Två verser som vi har skrivit för att sjungas på mottagningen, med samma rytm och samma hurra som originalet. Den första är från familjen, den andra från klasskompisarna. Sjung gärna originalets första vers först och den nya efteråt. Hur du skriver en egen står längre ner.
Familjens vers till Studentsångens melodi
Dörren slår upp och du springer nu ut, mössan är vit och din blick lika klar. Alla de åren i skolan är slut, och den ljusnande framtid du har. Blommor, skratt och sång, allt är ditt i dag, hela kvällen lång, varje andetag. Gå med mod mot det okända land, och vårt hjärta slår stoltare slag! och vårt hjärta slår stoltare slag! Hurra!
— Ny text: Gratulerar.se. Melodi: prins Gustaf
Klasskompisarnas vers till Studentsångens melodi
Inga fler läxor och inga fler prov, ingen mer klocka som ringer halv sju. Nu väntar sommarens längsta lov, och den ljusnande framtid är nu. Mössan sitter snett, klassen hand i hand, allt känns plötsligt lätt, nu är vi i land. Vi ska ses, vart vi än tar oss sen, och vi knyter ett vänskapens band! och vi knyter ett vänskapens band! Hurra!
— Ny text: Gratulerar.se. Melodi: prins Gustaf
Vad betyder texten? Lagrar, sjungom och den ljusnande framtid
Språket är från 1850-talet, och några ord har hunnit bli främmande. Sjungom och låtom är en gammal böjning av verbet som betyder ”låt oss”. ”Sjungom studentens lyckliga dag” betyder alltså ”låt oss sjunga om studentens lyckliga dag”. Fler verb står i gammal pluralform: stormar som ”bo”, löften som vi ”tro” och förbund som vi ”knyta”.
”Den ljusnande framtid är vår” är raden som blev ett talesätt.
Lagrarna är lagerkransar. Sedan antiken har en krans av lagerblad varit tecknet på ära och seger, och i sången är den belöningen som väntar den unga studenten. ”När vi knyta förbund i den lund, där de härliga lagrarna gro” betyder ungefär: när vi lovar varandra vänskap, på väg mot ett liv där framgången växer. Raden ”den ljusnande framtid är vår” är den som har blivit ett talesätt. Magnus Uggla lånade den till titeln på sitt album Den ljusnande framtid är vår från 1980, och den står på otaliga studentkort.
Den andra versen är ett barn av sin tid. Svea, vår moder är Sverige framställt som en kvinna, samma figur som fanns på svenska sedlar i över hundra år, och raderna om bragder, strid och ”liv och blod för vårt fädernesland” är skrivna i 1800-talets fosterländska anda. Därför stannar de flesta efter första versen, som handlar om ungdom, hopp och vänskap och passar lika bra i dag som 1852.
Vem skrev Studentsången? Läkaren och sångarprinsen
Musiken kom först. Prins Gustaf (1827–1852), son till kung Oscar I, studerade i Uppsala på 1840-talet och kallades sångarprinsen. Han hade en fin tenorröst, spelade piano och skrev marscher, romanser och sånger för manskör. Han komponerade melodin och bad sin vän från studentlivet, Herman Sätherberg, att skriva en text till den. Den 31 oktober 1851 var sången klar, och prinsen skickade den till director musices Jacob Axel Josephson i Uppsala.
Musiken kom först. Prinsen skrev melodin och bad sin vän om orden.
Herman Sätherberg (1812–1897) var läkare och poet. Han ledde Gymnastisk-ortopediska institutet i Stockholm i över trettio år, och en av hans unga patienter var Selma Lagerlöf. Som poet är han i dag mest känd för två sångtexter som nästan alla svenskar kan en bit av: Studentsången och ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”.
Prins Gustaf hann aldrig se sången bli en tradition. Han dog av tyfoidfeber i Kristiania, dagens Oslo, den 24 september 1852, ett halvår efter att den sjöngs för första gången. Han blev 25 år.
Studentsångens historia: från Carolina Rediviva till utspringet
Studentsången sjöngs för första gången den 18 mars 1852, av kören Allmänna Sången på vårkonserten i Carolina Rediviva i Uppsala. I prinsens original heter den bara ”Studentsång” och har tempobeteckningen Marcia, alltså marsch. Det märks: den är skriven för att sjungas av många på en gång, gärna med en arm runt grannen.
Sedan dess har den följt med studenten genom alla förändringar. När studentexamen i gammal form försvann i slutet av 1960-talet blev mössan och sången kvar, och i dag hör de till gymnasiets avslutning. Studentsången spelades in redan 1904, har hörts i dussintals svenska filmer och är ett av temana i Hugo Alfvéns Uppsalarapsodi. Akademiska manskörer i hela Norden har den på repertoaren.
Vill du höra hur den låter när en kör tar i ordentligt, sjunger Stockholms Studentsångare den här i Riddarhuset, inspelad till en nationaldagskonsert 2020.
När sjungs Studentsången på studenten?
Studentsången hör till studentdagen, och den hörs oftast på tre ställen. På många skolor sjunger klasserna den på avslutningen eller strax innan dörrarna öppnas för utspringet. Den sjungs igen på mottagningen, ofta när studenten kommer hem eller precis innan någon håller tal. Och akademiska körer sjunger den på sina vårkonserter.
Ska ni sjunga den på studentmottagningen är det några saker som gör stor skillnad. Skriv ut första versen så att alla har texten, utse någon som tar ton, och sjung bara en vers. Hurraropet på slutet är ingen sångrad, det ropas. Ska det också hållas tal finns färdiga studenttal som går att avsluta med att alla reser sig och sjunger.
Skriv en egen vers till Studentsångens melodi
Eftersom både melodin och texten är fria går det bra att skriva en egen vers till Studentsången, och det är ett av de roligaste inslagen på en mottagning. Våra två verser längre upp går att sjunga rakt av. Vill du skriva en egen, följ mönstret i originalet: fyra långa rader där första och tredje rimmar och andra och fjärde rimmar, fyra korta rader på fem stavelser, och sist två långa rader där den sista upprepas innan alla ropar hurra.
Sjung raderna högt medan du skriver. Om en rad behöver en extra stavelse för att få plats är det raden som ska ändras, inte melodin. Välj alltid en melodi som är fri om sången ska spridas eller tryckas. Studentsången går bra, men en populär låt från de senaste decennierna är skyddad.
Vill du hellre citera än skriva? En rad ur Studentsången passar fint i ett kort, till exempel ”Den ljusnande framtid är din” eller ”Än klappar hjärtat med friska slag”. Fler formuleringar finns i guiden vad skriver man på ett studentkort och bland texterna med grattis till studenten.
Hurra, och sedan springer de
Det är något speciellt med en sång som har sjungits av varje årskull sedan 1850-talet. Sätherberg skrev den för prinsens kamrater bland studenterna i Uppsala. I dag sjungs den av klasser i vita klänningar och kostymer, i bomberjackor och med mössan på sned, och orden fungerar fortfarande: hjärtat klappar, framtiden ljusnar, och vännerna lovar att ses igen.
Sedan kommer hurraet, dörrarna går upp och alla springer. Allt annat om dagen, från mössan till mottagningen, hittar du på studentens startsida.
Vanliga frågor
Vem skrev Studentsången?
Texten skrevs av Herman Sätherberg (1812–1897), läkare och poet, och musiken av prins Gustaf (1827–1852), son till kung Oscar I. Prinsen komponerade melodin först och bad Sätherberg skriva orden. Sången var klar den 31 oktober 1851.
Vem skrev musiken till Studentsången?
Prins Gustaf, som kallades sångarprinsen. Han studerade i Uppsala, sjöng tenor och skrev marscher och sånger för manskör. Han dog av tyfoidfeber i september 1852, bara 25 år gammal och ett halvår efter att Studentsången sjöngs för första gången.
Heter det ”Sjung om” eller ”Sjungom studentens lyckliga dag”?
Båda förekommer. I prins Gustafs noter står ”Sjungom”, en gammal verbform som betyder ”låt oss sjunga”. I tidiga tryck står ”Sjung om”, och i dag är det den formen de flesta sjunger. Betydelsen blir densamma, så välj den som klassen är van vid.
Hur många verser har Studentsången?
Två. Den första, som börjar ”Sjung om studentens lyckliga dag”, är den som sjungs på studenten. Den andra börjar ”Svea, vår moder, hugstor och skön” och handlar om fäderneslandet. Den hörs mest när manskörer sjunger hela sången. Båda verserna finns på den här sidan.
När sjöngs Studentsången första gången?
Den 18 mars 1852, när kören Allmänna Sången sjöng den på sin vårkonsert i Carolina Rediviva i Uppsala. Sången hade blivit klar den 31 oktober året innan.
Vad betyder ”där de härliga lagrarna gro”?
Lagrar är lagerkransar, sedan antiken ett tecken på ära och seger. Raden beskriver framtiden som en lund där framgången växer. ”När vi knyta förbund i den lund” betyder att studenterna lovar varandra vänskap på vägen dit.
Vad betyder ”den ljusnande framtid är vår”?
Att framtiden håller på att bli ljus och att den tillhör de unga. Det är den mest citerade raden i sången och används ofta i studentkort, gärna omskriven till ”den ljusnande framtid är din”.
Får man skriva ut texten till Studentsången?
Ja. Herman Sätherberg dog 1897 och prins Gustaf 1852. Upphovsrätten gäller till 70 år efter upphovspersonens död, så både text och melodi är fria att kopiera, skriva ut i sånghäften och sjunga offentligt.
Får man skriva en egen text till Studentsångens melodi?
Ja, melodin är fri. Följ originalets mönster: fyra långa rader med korsrim, fyra korta rader på fem stavelser och två avslutande långa rader där den sista upprepas före hurraet. Två färdiga verser att sjunga finns på den här sidan.
När sjunger man Studentsången på studenten?
Oftast på avslutningen eller strax före utspringet, när klassen står samlad i skolan. Den sjungs också på många mottagningar, när studenten kommer hem eller innan talen börjar. Det räcker med första versen.
Vem är ”Svea, vår moder” i Studentsången?
Moder Svea är Sverige framställt som en kvinna, ofta med sköld och lejon, och hon fanns på svenska sedlar från 1836 till 1960-talet. Andra versen av Studentsången, som börjar med henne, är skriven i 1800-talets fosterländska anda och sjungs därför sällan på studenten i dag.
Finns det en inspelning av Studentsången med kör?
Ja, många. Den spelades in redan 1904, och akademiska manskörer har den på repertoaren. På den här sidan kan du se Stockholms Studentsångare sjunga den i Riddarhuset, från körens egen kanal.