Det är fredag kväll, dagen före konfirmationen, och Karin sitter i köket med ett tomt kort och en ännu tommare sida i anteckningsboken. Hon är gudmor till Elias. Han har varit på läger i tre veckor, och hon vet inte riktigt vad han tror på. Hon vet inte om han själv vet det heller.
Hon har skrivit en mening om dopet och strukit den. Hon har skrivit ett skämt om lägermaten och strukit det också. Det enda som står kvar är: ”Jag höll dig när du döptes.”
Det är en bra början. Nedan finns resten: hur du bygger talet, vad föräldrar, gudföräldrar och mor- och farföräldrar brukar säga, hur du talar till en konfirmand som inte är troende, och 12 färdiga tal att låna och skriva om.
Innehåll · 16 avsnitt
Tal till konfirmand: vem talar på konfirmationsfesten?
Talen hålls på konfirmationsfesten, inte i kyrkan. Festen kommer oftast efter konfirmationsmässan, hemma, i församlingshemmet eller på en restaurang, och har ofta formen av en lunch eller ett kaffebord. Först brukar en förälder tala. Sedan kan gudföräldrarna och mor- och farföräldrarna säga några ord. Det är sällan fler än tre eller fyra tal, och det är bra så.
Tänk på vem du talar till. En konfirmand är fjorton eller femton år och vill ofta inte stå i centrum, i varje fall inte inför kusinerna. Ett tal på en till två minuter som är varmt utan att bli pinsamt gör mer än ett långt tal om hela uppväxten. Säg talet till konfirmanden, inte om konfirmanden. Det är skillnad.
Håll talet när gästerna har satt sig och fått något att äta, men innan tårtan. Prata ihop er i förväg, så att inte både mamma och gudmor berättar om dopet. Mer om dagen, festen och klädseln finns i guiden till konfirmation.
Så skriver du konfirmationstalet
Välj tonläge först. Är familjen troende kan talet gärna nämna tron, dopet och en välsignelse. Vet du inte hur konfirmanden tänker, välj ett neutralt tal om att bli vuxen, om lägret och om vem du ser. Ett personligt tal med ett minne fungerar i alla familjer. Ironi om tron fungerar aldrig, hur vänligt den än är menad, och särskilt inte i ett rum där mormor och prästen sitter vid samma bord.
Säg talet till konfirmanden, inte om konfirmanden.
Bygg sedan talet kring ett enda minne och en önskan. Minnet kan vara från dopet, från en semester när konfirmanden var liten eller från dagen konfirmanden kom hem från lägret. Önska något för människan, inte för ceremonin. Många tycker att ”grattis” känns tunt vid en konfirmation, och att ”jag önskar dig” säger mer.
| Del | Vad du säger | Ungefär |
|---|---|---|
| Öppning | Säg konfirmandens namn, och vem du är för den som inte vet | 10 sekunder |
| Minnet | En händelse från dopet, barndomen eller lägret | 45 sekunder |
| I dag | Vad du ser hos konfirmanden nu | 30 sekunder |
| Önskan | En önskan eller en välsignelse, och ett gemensamt grattis | 20 sekunder |
Föräldrarnas tal till konfirmanden
Ett tal från mamma som knyter an till lägret, ett från pappa som håller sig neutralt, ett gemensamt tal i repliker och ett kort tal på under en minut. Byt rollerna fritt.
Mammas tal till konfirmanden (ca 2 minuter) Kära [namn]. Kära släkt och vänner. För en vecka sedan kom du hem från lägret. Du var brun, du var trött och du hade en ny sång på hjärnan som du sjöng i duschen tre dagar i rad. Du hade också något annat med dig, som jag inte riktigt kan sätta ord på. Du var lugnare. Du lyssnade lite längre innan du svarade. Jag frågade vad ni hade pratat om på lägret. Du sa: ”Allt möjligt. Om döden och om vänskap och om vad som är rätt.” Sedan gick du och la dig. Jag blev stående i hallen en stund. [Namn], i dag har du konfirmerats, och det har du valt själv. Jag är så glad att du fick det här året, med alla frågor och alla nya vänner. Och jag är så stolt över den du håller på att bli. Jag önskar dig att du fortsätter fråga. Och att du aldrig glömmer att du är buren, av oss och av något större. Vill ni säga det med mig: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Pappas tal till konfirmanden (ca 1,5 minuter) Hej allihop. Roligt att ni är här. [Namn], jag ska inte säga så mycket, för jag vet att du helst vill att vi ska börja äta. Men en sak vill jag säga. Det här året har jag sett dig göra något som många vuxna inte gör. Du har ställt dig frågor om vad du tror på och vad som är viktigt, och du har tagit dem på allvar. Du har inte alltid fått svar. Det har inte jag heller. Men du har vågat fråga. Du har också lärt dig paddla kanot, vilket du påstår att jag aldrig har kunnat. Det stämmer inte, men vi kan ta den diskussionen en annan dag. Jag är stolt över dig, [namn]. Över vem du är i dag, och över vägen du har gått för att komma hit. Alla tillsammans nu: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Föräldrarnas gemensamma tal (ca 2 minuter) [Mamma:] Kära [namn], och kära alla som har kommit. [Pappa:] Vi tar det här tillsammans, så går det fortare. [Mamma:] För fjorton år sedan stod vi i den här kyrkan och bar dig till dopet. [Pappa:] Du hade en dopklänning som farmor hade sytt, och du somnade innan prästen hann säga ditt namn. [Mamma:] I dag stod du i samma kyrka igen. Den här gången bar du dig själv. [Pappa:] Och du höll dig vaken hela tiden. Nästan. [Mamma:] Sedan dess har du blivit en människa vi trivs väldigt bra med. Du är snäll mot din lillasyster, oftast. Du säger vad du tycker, alltid. [Pappa:] Och du har lärt oss att femton år är en ålder då man vet allt, och ändå har många frågor. [Mamma:] Vi önskar dig att du får behålla frågorna. [Pappa:] Och att du vet att du alltid kan komma hem med dem. [Båda:] Vill ni säga det med oss: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Kort tal från föräldrarna (under 1 minut) Kära [namn]. Vi lovade att hålla det kort, och det tänker vi göra. Det här året har du åkt på läger, fått nya vänner och funderat på stora frågor om livet. Vi har sett dig växa, och det har varit fint att se. Vi är stolta över dig, och vi önskar dig allt gott på vägen framåt. Nu får hela bordet vara med: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Gudförälderns tal till gudbarnet
Gudmors tal har en troende ton och bygger på dopet. Gudfars tal är neutralt och lite roligt. Det tredje passar en gudförälder som bor långt bort och inte har kunnat vara med så ofta.
Gudmors tal till konfirmanden (ca 2 minuter) Kära [namn], kära [föräldrarnas namn] och kära alla. Jag heter [namn], och jag är [namn]s gudmor. För femton år sedan stod jag längst fram i kyrkan och höll dig medan prästen öste vatten över ditt huvud. Du skrek så att psalmen knappt hördes. Jag minns att jag tänkte: det här barnet kommer att säga ifrån. Det har du gjort. Du säger ifrån när något är orättvist, och du står upp för den som står ensam. Det har jag sett många gånger, och varje gång har jag varit stolt över att vara din gudmor. Vid dopet lovade vi att be för dig och att finnas med på din väg. I dag har du själv sagt ja till den vägen. Det är stort, och jag är glad att jag fick vara med igen. Jag har skrivit ett bibelord till dig i kortet, Josua 1:9. Läs det en dag när du behöver det. Vill ni säga det med mig: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Gudfars tal till konfirmanden (ca 1,5 minuter) Hej allihop. Jag är [namn]s gudfar. Jag har blivit lovad tre minuter, och jag tänker lämna tillbaka en. [Namn], när du var liten trodde du att en gudfar var någon som alltid hade godis i fickan. Jag har gjort mitt bästa för att leva upp till det. Men jag vill att du ska veta att jag har tagit det här uppdraget på allvar, även när det mest har handlat om att komma ihåg din födelsedag och förlora i spel på jullovet. Du har blivit en person som andra tycker om att vara med. Du lyssnar, du skrattar och du har ett tålamod som jag hade önskat att jag hade i din ålder. Eller nu. Vad du än tror på, och vart du än är på väg, så finns jag här. Det var det jag lovade, och det håller jag. Nu säger vi det tillsammans: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Kort tal från en gudförälder som bor långt bort (ca 1 minut) Kära [namn]. Jag har inte kunnat vara med så ofta som jag har velat. Vi har haft många mil mellan oss, och några för korta besök. Men jag har följt dig hela vägen, från bilderna på första skoldagen till de från lägret i somras. Det jag ser är en människa som är nyfiken, varm och modig. Jag är så glad att jag är din gudförälder, och jag hoppas att du kommer och hälsar på snart. Nu får alla vara med: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Färdiga tal till barnbarnet från mormor, farfar och alla mor- och farföräldrar
Från mormor, som minns sin egen konfirmation, från farfar och samtalen i bilen, och ett kort tal från alla mor- och farföräldrar tillsammans. Mormors och farfars tal kan byta plats.
Mormors tal till barnbarnet på konfirmationen (ca 2 minuter) Kära [namn]. Kära allihop. Jag konfirmerades själv för många år sedan, i [kyrkans namn]. Vi fick lära oss katekesen utantill och förhördes inför hela församlingen. Jag var så nervös att jag glömde mitt eget namn. Prästen fick viska det. I dag såg jag dig stå framme i kyrkan, lugn och rak i ryggen. Du hade varit på läger, paddlat och sovit under bar himmel, och du såg ut som någon som visste varför du stod där. Det gjorde mig glad på ett sätt som är svårt att förklara. När du var liten satt du i mitt knä i kyrkan och räknade ljusen. Du kom alltid fram till olika antal. Nu är du nästan längre än jag. Jag önskar dig att du alltid har någon att räkna ljusen med, och att du vet att du är älskad. Det har du alltid varit. Nu vill jag att ni alla hjälper mig: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Farfars tal till konfirmanden (ca 1,5 minuter) Hej allihop. Jag ska säga några ord till [namn], och sedan ska jag låta er äta i fred. [Namn], du och jag har haft många samtal i bilen. Om fotboll, om musik jag inte förstår och en gång, när du var tolv, om vad som händer när man dör. Jag minns att jag inte hade något bra svar. Du tänkte en stund och sa: ”Det är okej, farfar. Man måste inte veta allt.” Jag har tänkt på det många gånger sedan dess. Det är en klok sak att säga, och du var tolv. I dag har du konfirmerats, och jag tror att du har fått fundera mycket i år. Jag hoppas att du har fått några svar. Och jag hoppas att du får fortsätta fråga. Jag är stolt över dig. Hjälp mig nu, allihop: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Mor- och farföräldrarnas korta tal (under 1 minut) Kära [namn]. Vi är fyra här i dag som har följt dig sedan dag ett: mormor, morfar, farmor och farfar. Vi har bytt blöjor, skjutsat till simskolan och fått höra allt om dinosaurier i två hela år. Nu ser vi en ung människa som står på egna ben. Vi är så stolta, och vi önskar dig ett liv med mycket kärlek och ljus. Alla tillsammans: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Tal vid humanistisk konfirmation, och ett tal som passar alla familjer
Två tal utan religiösa ord. Det första passar en humanistisk konfirmation. Det andra fungerar i alla familjer, också när konfirmanden har konfirmerats i kyrkan men du inte vet vad hen tror.
Tal vid humanistisk konfirmation (ca 1,5 minuter) Kära [namn], kära gäster. Det här året har du satt dig ner med andra i din ålder och pratat om stora frågor: om rätt och fel, om ansvar, om vad som gör ett liv bra. Du har lyssnat på andras åsikter och fått pröva dina egna. Du har kommit fram till en del. Annat är fortfarande öppet, och det är som det ska. Vi är stolta över att du tänker själv, och över att du gör det med respekt för andra. Det är en egenskap som håller hela livet. Vi önskar dig mod att stå för det du tror på, och klokskap nog att ändra dig när du lär dig något nytt. Säg det gärna med mig, allihop: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Personligt tal som passar oavsett tro (ca 1 minut) Kära [namn]. Jag ska inte låtsas att jag vet vad du har tänkt och känt det här året. Det är ditt. Men jag har sett något hända med dig sedan i våras. Du har blivit lite tystare på ett bra sätt, och lite modigare. Jag vill bara säga att jag tycker om människan du har blivit, och den du är på väg att bli. Och att jag önskar dig vänner som lyssnar, frågor som är värda att fundera på och ett liv där du får vara dig själv fullt ut. Nu säger vi det tillsammans: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Meningar att låna till konfirmationstalet
Fjorton rader att låna och skriva om: om dopet, om lägret, om tro och tvivel och ett grattis att avsluta med.
Jag stod bredvid dig när du döptes. I dag fick jag stå bredvid dig igen.
Ordet konfirmation betyder bekräftelse. I dag vill jag bekräfta en sak: att du är älskad.
Du åkte på läger som ett barn och kom hem som någon som ställer frågor. Det är ingen dålig byteshandel.
Livet blir inte alltid lätt. Men du ska aldrig behöva gå ensam.
Du behöver inte ha alla svar. Det har ingen av oss här heller.
Det är inte presenterna som gör den här dagen. Det är du.
Vad du än tror på, så tror jag på dig.
Du har vågat fundera på frågor som många vuxna skjuter upp hela livet.
I dag sa du ja i kyrkan. Vi säger ja till dig, varje dag.
Vi önskar dig mod att gå din egen väg, och värme nog att ta med andra på den.
Jag har skrivit ett bibelord i kortet till dig. Spara det tills du behöver det.
Jag lovade vid dopet att finnas med på din väg. Det löftet gäller fortfarande.
Vi önskar dig mod, värme och vänner som stannar.
Res er gärna, allihop, och säg det med mig: grattis på konfirmationsdagen, [namn]!
Föräldrarnas tal till konfirmanden
Föräldrarnas tal är oftast det första och det längsta, men två minuter räcker. Många föräldrar knyter an till lägret eller konfirmandtiden: att barnet kom hem med nya vänner, nya sånger och nya frågor. Det är en bra ingång, eftersom det handlar om något konfirmanden själv har varit med om och inte om något föräldrarna minns från BB.
Undvik att tala om varför konfirmanden valde att konfirmeras. Det är hens sak. Säg i stället vad du har sett hända det senaste året, och att du är stolt. Har konfirmanden ett syskon som inte konfirmerades, låt bli jämförelser helt.
Gudförälderns tal: när dopet kommer tillbaka
Ordet konfirmation betyder bekräftelse, och i kyrkan hör konfirmationen ihop med dopet. I Svenska kyrkan läses samma text vid alla konfirmationer, slutet av Matteusevangeliet, och den handlar om dopet. Därför har gudföräldern ett eget perspektiv att tala ur. Du stod bredvid när konfirmanden döptes, och nu står du här igen, fjorton eller femton år senare.
Det är talets naturliga ram: hur det var vid dopet, vad du har sett sedan dess och vad du önskar nu. Är familjen inte troende fungerar samma ram utan de religiösa orden. Du har varit en vuxen vid sidan av, och det är värt att säga högt. Presentidéer från gudförälder, som ofta kopplas till talet, finns i guiden till konfirmationspresent.
Tal till barnbarn på konfirmationen
Mor- och farföräldrar har ofta sin egen konfirmation i minnet, och det är ett fint sätt att börja. Berätta hur det var då, med katekes och förhör, långa gudstjänster och en ny klänning eller kostym, och hur det är nu, med läger, paddling och nattvandringar. Jämförelsen behöver inte bli en föreläsning. Två meningar räcker, och sedan handlar talet om barnbarnet.
Läs gärna från ett papper, och låt barnbarnet få behålla det. Ett handskrivet tal från mormor eller farfar är något många sparar i sin konfirmationsbibel eller i en låda i flera år.
Tal till en konfirmand som inte är troende, eller vid humanistisk konfirmation
Den som konfirmeras i kyrkan har inte alltid bestämt sig i trosfrågor, och många tycker att just frågorna, samtalen och gemenskapen på lägret var det viktiga. Vet du inte hur konfirmanden tänker, tala om det du vet: vad du har sett hen bli, vilka frågor hen har vågat ställa och vad du önskar för framtiden. Det blir aldrig fel.
Vid en humanistisk konfirmation finns ingen kyrka och inget bibelord, men festen och talen ser ofta ut på samma sätt. Talet kan handla om att bli vuxen, om att tänka själv och om att stå för det man tror på. Ett sådant tal finns längre upp på sidan.
Ett bibelord eller en välsignelse i talet
I en troende familj kan ett bibelord bli talets fina avslutning. Välj ett ord som du själv tycker om, läs det långsamt och säg varför du valde det. Herrens välsignelse ur Fjärde Moseboken är ett klassiskt val, liksom Josua 1:9 om att vara frimodig och oförfärad. Nämn bok, kapitel och vers, så hittar konfirmanden det igen.
Skriv gärna samma bibelord i kortet, så finns det kvar när festen är över. Bibelord ordagrant ur 1917 års översättning, sorterade efter tema, finns under bibelord till konfirmationen. Verser och dikter finns bland konfirmationsdikter.
Det här ska du inte säga i ett konfirmationstal
Det vanligaste misstaget är skämtet om presenterna: att konfirmanden bara konfirmerades för att få pengar. Det är ett skämt alla har hört, och för den som faktiskt har tänkt igenom sitt val är det sårande. Lika illa är ironi om tron, om prästen eller om kyrkan.
Det näst vanligaste är att säga för mycket om saker en femtonåring helst vill glömma: puberteten, förälskelser från lägret, finnar, längd eller den gången hen grät på skolavslutningen. Och hoppa över predikan. Konfirmanden har haft ett helt år av undervisning och behöver inte en till av en släkting.
Vad folk faktiskt tycker om konfirmationstal
Bäst: korta tal som säger något personligt och en önskan för framtiden, gärna med ett minne från dopet eller lägret. Många som själva har konfirmerats minns inte presenterna så noga, men de minns om någon sa något fint om dem inför släkten. Ett kort med ett foto från dopet, överlämnat i samband med talet, nämns ofta som det personliga inslaget som stannar kvar.
Sämst: skämt om tron och om presenterna, och långa tal som gör femtonåringen röd i ansiktet. Överskattat: att talet måste vara religiöst. Det du faktiskt bör göra: fråga föräldrarna hur familjen tänker, håll dig till två minuter och tala direkt till konfirmanden. Vill du skriva i stället för att tala, finns exempel i guiden om hur man skriver ett konfirmationskort.
Karin, och en bild från dopet
Det är lördag eftermiddag i församlingshemmet, och smörgåstårtan är halvvägs uppäten. Karin reser sig med ett kuvert i handen. Hon är gudmor till Elias, som sitter längst bort vid bordet med lägerbrännan kvar och slipsen redan lite lös.
Hon berättar att hon höll honom i famnen när han döptes, och att han skrek från första psalmen till sista. Hon säger att han har blivit en människa som lyssnar, och att det har hon sett hela sommaren. Hon önskar honom mod. Sedan ger hon honom kuvertet. I det ligger en bild från dopet och ett kort med ett bibelord, och hon ber alla säga grattis tillsammans. Det tar en minut och fyrtio sekunder.
Elias säger ingenting. Men när festen är slut ser hans mamma att han har ställt bilden på hyllan i sitt rum. Läs vidare: grattis till konfirmationen med texter till kortet, inbjudan och tackkort och, om du ska tala igen om några år, studenttal.
Vanliga frågor
Hur långt ska ett tal till konfirmanden vara?
En till två minuter räcker för de flesta, och föräldrarnas tal kan vara något längre. En konfirmand är fjorton eller femton år och vill sällan stå i centrum länge. Ett kort tal som säger något personligt gör mer än ett långt tal om hela uppväxten.
Vem håller tal på konfirmationsfesten?
Oftast talar en förälder först. Sedan kan gudföräldrarna och mor- och farföräldrarna säga några ord. Det blir sällan fler än tre eller fyra tal. Prata ihop er i förväg, så att inte flera berättar samma minne från dopet.
Håller man tal i kyrkan eller på festen?
Talen hålls på festen, inte i kyrkan. Konfirmationsmässan leds av prästen och följer kyrkans ordning. Festen efteråt, hemma, i församlingshemmet eller på en restaurang, är där släkt och vänner talar.
Vad säger gudföräldern i sitt tal på konfirmationen?
Gudföräldern kan tala om dopet, där hen stod bredvid, om vad hen har sett sedan dess och om vad hen önskar nu. Konfirmationen hör ihop med dopet i kyrkan, så det är en naturlig ram. Är familjen inte troende fungerar samma ram utan religiösa ord: du har varit en vuxen vid sidan av.
Hur skriver man ett tal till sitt barnbarn som konfirmeras?
Börja gärna med din egen konfirmation: hur det var då och hur det är nu. Två meningar räcker. Lägg sedan till ett minne med barnbarnet och en önskan för framtiden. Ett tal på papper kan barnbarnet sedan få behålla.
Måste ett konfirmationstal vara religiöst?
Nej. Är familjen troende passar det fint att nämna tron, dopet eller en välsignelse. Vet du inte hur konfirmanden tänker, välj ett neutralt eller personligt tal om att bli vuxen och om vem du ser. Det enda som aldrig passar är ironi om tron.
Kan man ha med ett bibelord i talet?
Ja, i en troende familj blir ett bibelord ofta talets fina slut. Läs det långsamt, nämn bok, kapitel och vers och berätta varför du valde just det. Bibelord ordagrant ur 1917 års översättning finns under bibelord till konfirmationen.
Hur avslutar man ett tal till konfirmanden?
Med en önskan, och sedan ett gemensamt grattis på konfirmationsdagen från alla i rummet. I en troende familj kan du avsluta med en välsignelse eller ett bibelord. Många tycker att ”jag önskar dig” säger mer än bara ”grattis” vid en konfirmation.
Vad ska man inte säga i ett konfirmationstal?
Skämt om att konfirmanden gjorde det för presenternas skull, ironi om tron eller kyrkan, förälskelser från lägret, kommentarer om utseende och pubertet och jämförelser med syskon. Hoppa också över predikan. Konfirmanden har haft ett helt år av undervisning.
Håller man tal vid en humanistisk konfirmation?
Ja, festen och talen ser ofta ut ungefär som vid en kyrklig konfirmation. Talet kan handla om att bli vuxen, att tänka själv och att stå för det man tror på, utan religiösa ord. Ett färdigt exempel finns bland talen på den här sidan.
Ska konfirmanden själv hålla tal på festen?
Det behövs inte. Många konfirmander vill helst slippa, och det är helt i sin ordning. Vill hen säga något räcker ett kort tack till gästerna, gärna med ett namn eller två. Fråga konfirmanden i förväg i stället för att överraska hen.
När under konfirmationsfesten ska man hålla talet?
När gästerna har satt sig och fått något att äta, men innan tårtan. Då lyssnar alla, och ingen har ännu börjat gå. Föräldrarnas tal kommer oftast först, och gudföräldrar och mor- och farföräldrar följer efter.