Psalmer till bröllop: vigselpsalmerna med nummer och hur ni väljer

En vigsel i Svenska kyrkan har oftast två psalmer, ibland tre. Den tredje brukar komma till när ingen solist sjunger, för då behöver gudstjänsten ett ställe till där alla får göra något. Flera församlingar skriver att minst två psalmer ingår, och några har en fast psalm vid drop in-vigslar, så att ni bara väljer den andra.

Den första psalmen ska samla rummet. Den sista ska skicka ut alla med lätta steg.

Psalmerna har sina platser i ordningen. Den första kommer direkt efter ingångsmusiken, när alla har satt sig och rösterna fortfarande är lite blyga. Den andra sjungs efter tillkännagivandet, när ni just har blivit gifta och stämningen lättar. En eventuell tredje kommer efter välsignelsen, precis innan utgångsmusiken. Ordningen skiljer sig lite mellan församlingar, men stommen ser ut ungefär som i tabellen.

Tänk på psalmerna som tre olika uppgifter. Den första ska samla rummet, så en melodi som alla kan är guld värd där. Den andra får gärna säga något om just er. Den sista ska skicka ut alla med lätta steg mot utgångsmusiken.

Psalmboken som ligger i bänkarna i Svenska kyrkan är Den svenska psalmboken från 1986, med psalm 1–700. Under rubriken ”Vigsel” finns sex psalmer: 82, 83, 84 och 85 i den första delen och 410 och 411 längre bak. De står på de flesta församlingars listor över vigselpsalmer, ofta tillsammans med 294, som egentligen hör till avdelningen ”Tillsammans i världen” men handlar om hemmet.

84, ”Vi lyfter våra hjärtan”, är förmodligen den som flest väljer. Melodin är glad, rak och lätt att hänga med i även för den som inte har sjungit i kyrkan sedan skolavslutningen. 82 är den klassiska förbönen för paret, lugnare och mer högtidlig. 83 handlar om kärleken mellan två människor och om tiden som formar dem. 85 är skriven som en bön.

Läs igenom texten i psalmboken innan ni bestämmer er. Flera av vigselpsalmerna utgår från ett par av man och kvinna, tydligast 85 och 411, och det passar inte alla par. Prästen eller kyrkomusikern föreslår gärna andra psalmer som passar er bättre.

Bra att veta för den som gifter sig i en frikyrka: psalm 1–325 är en gemensam, ekumenisk del som har samma nummer i flera samfunds sångböcker, till exempel Psalmer och Sånger. 82–85 heter alltså samma sak där. 410 och 411 ligger utanför den gemensamma delen och har andra nummer i frikyrkornas böcker.

Gifter ni er i juni är det svårt att slå 199, ”Den blomstertid nu kommer”. Alla kan den, även de som aldrig annars sjunger psalmer, och den får kyrkan att låta full. Flera församlingar föreslår dessutom en nyskriven vigseltext till samma melodi, ”På bröllopsdagen ber vi” av Christina Lövenstam. Samma sak gäller 200, ”I denna ljuva sommartid”, som har fått en vigseltext av Jan Skoog, ”Till man och kvinna”. De nya texterna står inte i psalmboken, så fråga församlingen om de har dem utskrivna.

201, ”En vänlig grönskas rika dräkt”, är den tredje stora sommarpsalmen. De första verserna hyllar sommaren och de sista handlar om förgängelse, så många sjunger bara de första. Ni får välja verser, säg bara till kyrkomusikern vilka.

Utanför sommaren finns vårpsalmerna 197 och 198 för maj, och för vintern 202, ”De blomster som i marken bor” av Harry Martinson, som börjar i sommaren och slutar i vintern, och Topelius 518, ”Hur härligt vittna land och sjö”. Har kyrkan Verbums tillägg finns även nyare sommarpsalmer som 752, 753 och 754.

Psalmer med nummer över 700 kommer inte från själva psalmboken, utan från ett tillägg. I Svenska kyrkan används i dag främst två: Verbums psalmbokstillägg från 2003, med nummer 701–800, och Psalmer i 2000-talet, som togs i bruk 2006 och har nummer 801–966. Många kyrkor har båda, andra bara det ena, och i en del bänkar står fortfarande ett äldre tillägg.

Här är det lätt att gå fel. Det fanns tidigare andra tillägg med samma nummerserier, och de har andra psalmer. ”Se, livet vill blomma” var till exempel nummer 834 i Psalmer i 90-talet och är 930 i Psalmer i 2000-talet. Nummer 834 är där en helt annan psalm. Har ni hittat en psalm på nätet med nummer över 700, kontrollera att numret gäller just er kyrkas bok innan det går till tryck.

De moderna psalmer som oftast dyker upp på församlingarnas vigsellistor är 903, ”Jag tror att Gud är kärleken”, som står under rubriken ”Vigsel, partnerskap” i Psalmer i 2000-talet, och 930, ”Se, livet vill blomma”, som finns med två olika melodier, 930 a och 930 b. Ur Verbums tillägg väljer många 791, ”Du vet väl om att du är värdefull”, som fler känner igen från konfirmationen än de tror, och den irländska välsignelsen 730, ”Må din väg gå dig till mötes”.

Alla vigselpsalmer handlar om kärlek på något sätt, men några säger det rakare än andra. 289, ”Guds kärlek är som stranden och som gräset”, av Anders Frostenson från 1968, är kanske den mest älskade. Melodin av Lars Åke Lundberg går i bossanovatakt, och raden som har gett psalmen dess namn kommer tillbaka i varje vers, så gästerna hinner lära sig den medan de sjunger.

86, ”O Guds kärlek, dina höjder”, är en psalm av Charles Wesley i Frostensons översättning, full av glädje och tillbedjan. Den passar som sista psalm. 83, ”Som klaraste vattuflöden”, är den av vigselpsalmerna som tydligast handlar om kärleken mellan två människor. Vill ni ha något ljust och enkelt, som även barnen kan sjunga med i, är 21, ”Måne och sol”, av Britt G. Hallqvist ett glatt val.

Ett bra knep är att låta den andra psalmen, den efter tillkännagivandet, vara kärlekspsalmen. Då handlar den om det som just hände.

Psalmerna väljer ni själva, men inte ensamma. Inför vigseln har ni ett samtal med prästen, och kyrkomusikern är den som vet vilka psalmer som brukar låta bra i just er kyrka. Fråga också om de har en lista. Nästan alla församlingar har en, och den sparar er en kväll med psalmboken.

Den vanligaste missen är att välja tre psalmer som ingen kan. Då sjunger kyrkomusikern och prästen ensamma, och gästerna står och tittar ner i boken. Ta en psalm med en melodi som sitter, till exempel 84 eller en sommarpsalm, och en som betyder något för er.

En psalm sjunger alla. En solosång lyssnar alla på. Båda har sin plats, och de flesta vigslar har just två psalmer och en solosång emellan. Har ni ingen solist blir det ofta tre psalmer i stället.

Vill en vän eller någon i familjen sjunga brukar kyrkomusikern ackompanjera, men noterna behöver komma fram i god tid. Flera församlingar vill ha dem minst två veckor före vigseln och erbjuder en kort repetition samma dag. Inspelad musik kan på vissa ställen ersätta en solosång, men reglerna skiljer sig, så det reder ni ut i samtalet. Mer om det, och om allt som spelas när ni går in och ut, hittar ni på sidan om in- och utgångsmusik.

Vill ni hellre att någon läser än sjunger finns korta och klassiska texter i bröllopsdikterna. Prästen säger till om texten passar i gudstjänsten.

En borgerlig vigsel har inga religiösa inslag, så psalmer ingår normalt inte i själva ceremonin. Vill ni ändå ha allsång, fråga vigselförrättaren vad som går. Många väljer i stället en visa eller en sommarsång som inte är en psalm, eller sparar ”Den blomstertid nu kommer” till minglet efteråt, där den fungerar som den gör på skolavslutningen: alla kan, ingen behöver psalmbok.

En humanistisk vigsel är också sekulär, men ni formar den själva tillsammans med vigselförrättaren. Där bestämmer ni musiken helt och hållet. I båda fallen finns ingen kyrkomusiker, så musiken ordnar ni själva. Läs om skillnaderna mellan vigselformerna i bröllopsguiden.

Säkrast: en psalm som alla kan. Kyrkomusiker brukar råda par att välja något som går hem hos alla åldrar, från mormor till brorsbarnen, så att alla känner sig delaktiga. Sommarpsalmerna och 84 klarar det provet.

Vanligaste misstaget: tre okända psalmer i rad. Den som väljer efter texten och glömmer melodin upptäcker ofta vid vigseln att gästerna inte hänger med. Lyssna alltid innan ni bestämmer er.

Onödigt: att leta efter en psalm som ingen annan har haft. Det är er vigsel som ska vara unik, inte psalmen. En välkänd psalm blir personlig av att den sjungs för just er, och de mer privata favoriterna gör sig ofta bättre på festen.

Det ni faktiskt ska göra: fråga kyrkomusikern. Hen har spelat på många vigslar i samma kyrka och vet vad som fungerar i det rummet, på den orgeln och med en församling som mest består av släkt och vänner.

Kyrkvaktmästaren hänger upp siffrorna på psalmtavlan en stund innan gästerna kommer. 84, 199, kanske en tredje. För de flesta i bänkarna är det bara nummer. För er är det ett val ni gjorde en kväll med psalmboken mellan er, och när orgeln tar ton och rummet fylls av röster vet ni varför.

När psalmerna är klara återstår resten av dagen: checklistan för bröllopet, musiken som bär er ut och festen som väntar. Och någonstans sitter en kyrkomusiker som redan har bläddrat fram er psalm.