Valborgsmassafton - Historia och Ursprung

## Valborgsmassafton - Historia och Ursprung Valborgsmassafton, som firas den 30 april varje ar, ar en av Nordens aldsta traditioner. Men varifraan kommer egentligen traditionen, och varfor firar vi den just denna dag? ### Sankta Walpurgis - Kvinnan Bakom Namnet Namnet "valborgsmassafton" kommer fran det engelska helgonet Sankta Walpurgis (ca 710-779). Hon var en anglosaxisk missionor som reste till Tyskland for att sprida kristendomen. Walpurgis blev abbedissa i klostret Heidenheim och var kand for sin lardom och fromhet. Hon helgonforklarades den 1 maj 870, och kvallen fore - den 30 april - blev hennes helgonafton, alltsa "Walpurgismassoafton" som pa svenska blev "valborgsmassafton". I den tyska traditionen kallas natten "Walpurgisnacht." ### Hedniska Rottter Lange fore kristendomen firade manniskor i Norden varens ankomst med eldar och ritualer. De forhistoriska vareldarna hade flera syften: - **Rening:** Elden ansags ha renande kraft som drev bort sjukdomar och onda andar - **Skydd:** Brasor tandes for att skydda boskapen som snart skulle slappas ut pa bete - **Fruktbarhet:** Elden symboliserade solens kraft och skulle bidra till en god skoord - **Gemenskap:** Sammankomster kring elden starktet banden i samhallet Dessa hedniska traditioner smalt sedan samman med det kristna firandet av Sankta Walpurgis. ### Haxor och Blaakullafarder I svensk och nordisk folktro var valborgsmassafton den natt da haxorna floog till Blakulla (eller Blaakulla) for att traffa Djovulen. Darfor tande man eldar och skat med vapen for att skramma bort haxorna. I vissa delar av Sverige malades kors pa ladugardsdorrarna och man hangde kvistar av ronn over dorren for att halla haxorna borta. Denna overtro var sarskilt stark under 1600- och 1700-talen, och aven om ingen i dag tror pa Blaakullafarder lever minnet kvar i berattelser och folkminnen. I delar av Finland och Sverige klar barn fortfarande ut sig till paskkaringar kring denna tid. ### Nar Valborg Blev Svensk Tradition Valborgsfirandet som vi kanner det i dag har rottter i medeltiden, men det ar framst under 1800-talet som traditionen fick sin nuvarande form. De romantiska poeterna och nationalromantiken lyfte fram naturen och de svenska traditionerna, och valborgsfirandet blev en viktig del av det svenska kulturarvet. I universitetsstaderna Uppsala och Lund utvecklades sarskilda studenttraditioner under 1800-talet som lever kvar an i dag. Korosangen vid brasorna blev en fast tradition under denna period. ### Kopplingen till Varen Sveriges lage langt norrut gor att vintern ar lang och mork. Varens ankomst ar darfor en storre handelse har an i manga andra lander. Valborgsmassafton markerar det symboliska ogonblicket da varen tar over. Dagarna ar markbart langre, naturen borjar gronskas och temperaturen stiger. For vara forfahder var detta inte bara en trevlig forandring utan en fraga om overlevnad. Varens ankomst innebar att boskapen kunde beta utomhus, att jorden kunde brukas och att den langa vinterns umbanden var over. ### Forsta Maj och Arbetarrorelsen Aven om forsta maj framst ar kand som arbetarrorelsens dag finns det en koppling till valborgsfirandet. Den 1 maj var historiskt sett arets forsta sommardag i den gamla kalendern, och firades redan fore arbetarrorelsens framvaxt. Nar den internationella arbetarrorelsen antog den 1 maj som sin dag 1890 fick datumet en dubbel betydelse i Sverige. ### Moderna Firanden I dag ar valborgsmassafton en kvall da traditioner och modernitet moots. De klassiska elementen - brasor, korosang och gemenskap - lever kvar, men har kompletterats med konserter, festivaler och sociala medier-delningar. Trots alla forandringar ar karnan densamma: vi samlas for att fira ljuset, varen och gemenskapen. Valborgsmassafton ar inte en officiell helgdag i Sverige, men den 30 april ar anda en halvdag for manga arbetsplatser, och den 1 maj ar en rod dag. Tillsammans bildar de en av arets mest firade hogtider i Sverige.